Instrucțiuni gratuite pas cu pas 
Om uppdraget är en forskningsrapport behöver du fakta snarare än åsikter om ämnet, speciellt om det är en rapport om ett vetenskapligt ämne, som depression. Om du ska skriva en övertygande uppsats eller en övertygande presentation behöver du dina egna åsikter och fakta för att stödja dessa åsikter. Det är en bra idé att inkludera motsatta råd så att du kan ta itu med och/eller motbevisa det. Om du ska skriva en analys, till exempel vikten av galenskap i Hamlet, ska du införliva din egen uppfattning om pjäsen i fråga, samt synpunkter från forskare som har arbetat med texten och informationen om galenskapen på Shakespeares tid och Elizabethan Literary Conventions. 
Tänk på materialets layout. Ska du leta efter den bästa informationen i en bok, tidning eller tidning?? Om du gör medicinsk forskning behöver du förmodligen söka i en medicinsk tidskrift, medan forskning om Hamlet kommer att kräva böcker och artiklar i litterära tidskrifter. Fundera på om dina data ska vara nya (som med medicinska eller vetenskapliga upptäckter) eller om du kan använda källor skrivna på 1800-talet. Om du gör historisk forskning, behöver du specifika dokument från den tiden? 
Om du har en lärobok, titta i bibliografin längst bak i boken. Detta kan ge dig en första överblick över forskningsmaterialet. Kolla in resurser som en Oxford Dictionary eller Cambridge Companion om ditt ämne. Referensböcker och böcker (som uppslagsverk) är bra ställen att börja samla in dina grundläggande data. Var noga med att göra anteckningar om saker om ämnet som intresserar dig eftersom du kan lära dig av dina anteckningar hur du kan begränsa fokus på ditt ämne. 
Sök efter böcker genom WorldCat. Detta låter dig kontrollera om ditt bibliotek har de böcker du behöver, och det ger dig idéer till böcker om ditt forskningsämne. Du kan vanligtvis låna dessa böcker via ditt universitet eller bibliotek (genom program som ILLiad). Leta i databaser som EBSCOHost eller JSTOR för alla typer av artiklar om olika ämnen. Försöker hitta akademiska tidskrifter och facktidskrifter om ditt ämne, eller statliga och juridiska dokument. Du kan till och med använda radio- och TV-sändningar, eller intervjuer och föreläsningar. Många databaser är organiserade efter ämne, så att du kan fylla i ditt forskningsämne och kontrollera vilka artiklar och förslag som visas. Försök att vara så specifik som möjligt när du skriver in forskningsämnen. Så inte bara "Hamlet", utan saker som "Hamlet och galenskap" eller något som "Elizabethans ståndpunkt om galenskap". 
Se till att dina källor tydligt anger vilka författare som författaren är knuten till. Ger författaren fakta eller åsikter? Och är dessa fakta och åsikter tydligt underbyggda med ytterligare forskning och citat? Koppla dessa citat till trovärdiga källor (universitet, forskningsinstitut, etc.). Vänligen granska informationen och se om den kan stödjas. Om författaren använder vaga eller generaliserade generaliseringar utan någon information för att backa upp det (till exempel "galenskapen föraktades på elisabethanska tider"), eller om argumenten är helt ensidiga, utan att erkänna de andra åsikterna och åsikterna, då är förmodligen ingen bra källa. 
Se till att du har ett konkret resultat eller slutsats om ditt forskningsämne. Om du inte gör det måste du göra lite mer forskning. 
APA används flitigt inom samhällsvetenskap som psykologi eller utbildning. MLA-format används flitigt inom litteratur, konst och humaniora. AMA används flitigt inom biologiska vetenskaper, medicin och hälsa. Turabian är designad för studenter att använda i alla ämnen, men är ett av de mindre kända formaten. Du kan använda den här om du inte är säker på vilken som är rätt. Chicago-stil används i alla "verkliga ämnen" som böcker, tidskrifter, tidningar och andra icke-vetenskapliga publikationer.
Forska om ett ämne
Att veta hur man gör forskning är en välbehövlig färdighet och det är verkligen inte så svårt. Det kan verka överväldigande, med alla olika resurser och citeringsguider tillgängliga, men oroa dig inte! Snart är du en mästare på att forska.
Steg
Del 1 av 2: Komma igång
1. Bestäm ditt forskningsämne. Ibland får du välja ett ämne själv och ibland kommer din lärare eller professor att tilldela dig ett ämne. Men du kommer vanligtvis att kunna välja vinkel eller fokus. Välj en idé som intresserar dig och fortsätt därifrån.
- I de tidiga stadierna behöver du inte ha en exakt uppfattning om ditt ämne. Det är bra att ha en uppfattning om vad du letar efter. Om du gör mer forskning kommer du att kunna begränsa det.
- Om du till exempel forskar om Hamlets Shakespeare kan du börja med att söka på nätet efter information om Hamlet innan du begränsar det till till exempel vikten av galenskap i Hamlet.
2. Förstå kommandot. Det finns några saker du behöver förstå om ditt uppdrag innan du gör research. Hur mycket information behöver du? Om du ska skriva en rapport på 10 sidor behöver du mer information än du skulle behöva för en uppsats på fem stycken. Vilken information behöver du?
3. Bestäm vilken typ av information du behöver. Detta inkluderar saker som materialets layout, hur viktig tid är för ditt ämne eller hur viktig plats och språk är för ditt ämne. Behöver du fakta, åsikter, analys eller forskning, eller en kombination av dessa?
4. Gör en förundersökning. När du börjar är det lämpligt att först göra lite grundläggande, övergripande forskning. Detta hjälper dig att komma med idéer för ett eventuellt fokus på ditt ämne. Håll dig först till allmänna källor som ger en överblick över arbetet.
Del 2 av 2: Göra djupgående research
1. Begränsa ditt forskningsfokus. När du har slutfört din preliminära forskning, begränsa fokus för ditt ämne. Om du har all information om Hamlet, försök inte stoppa in den i en 10-sidig uppsats, utan räkna ut din favorituppfattning (som galenskapens roll).
- Ju snävare fokus, desto lättare blir det att hitta relevant forskningsmaterial. Det betyder att du kommer på en specifik sats som anger exakt vad du vill bevisa med forskningen.
- Det är okej att justera ditt fokus under utredningens gång om du hittar något som motbevisar eller ändrar din position.
2. Använd akademiska resurser. Du måste granska tidigare forskning och du kommer att behöva utvärdera dessa material i din egen forskning. Även om Internet kan vara användbart för forskning, är det extremt svårt att utvärdera informationens riktighet. Glöm aldrig att skriva ner din forskning och var du hittade den.
3. Utvärdera dina resurser. Det kan vara svårt att hitta och vara säker på erkänt forskningsmaterial under din forskning (särskilt på internet). Du måste vara uppmärksam på vem som gjorde påståendena i dina källor, var de fick sin information ifrån och hur mycket den stöds av andra forskare inom området.
4. Organisera dina data. När du känner att du har gjort tillräckligt med forskning, organisera informationen du har samlat in. Detta hjälper dig att organisera din slutuppsats, uppsats eller projekt så att du vet var och hur informationen kommer att användas. Det är också ett bra sätt att se om det finns några luckor du behöver fylla.
5. Nämn dina källor. När du har avslutat ditt forskningsämne (en uppsats, uppsats eller projekt) måste du ange dina källor. Olika ämnen och discipliner har olika sätt att citera källor, så se till att du använder rätt citeringsmetod för ditt område eller studieämne.
Tips
- De fem sakerna att leta efter på en bra webbplats — aktualitet, auktoritet, syfte, objektivitet och skrivstil.
- Din skola eller bibliotek har förmodligen många böcker om ditt ämne.
Varningar
- Om ditt projekt är på ett annat språk, använd inte Google Translate, eftersom Google Translate gör misstag och många människor får sitt projekt bedömt som otillfredsställande på grund av dessa misstag.
- Innan du väljer ett ämne bör du fråga dig själv: är det intressant och relevant?
- Underlåtenhet att citera dina källor kallas plagiat – detta är fel och olagligt. Du tar åt dig äran för något som någon annan har gjort. Det är därför det är så viktigt att citera dina källor.
Оцените, пожалуйста статью
