

Månadsinkomst: 3000 € Utgifter: Hyra/inteckning: €800 Fasta avgifter (energiräkning/vatten/internet): 125 € Livsmedel: 300 € Äta ute: 125 € Bensin: 100 € Sjukförsäkring och hälsovårdskostnader: 200 € Övrigt: 400 € Spara: 900 € 
Gör separata kolumner i din budget för förväntade utgifter och faktiska utgifter. I kolumnen `förväntade utgifter` anger du vad du planerar att spendera på en viss kategori. Dessa belopp bör vara desamma varje månad. I kolumnen `Faktiska utgifter` anger du vad du faktiskt har spenderat. Dessa belopp kan variera per månad, beroende på hur mycket du har handlat till exempel eller hur ofta du har varit ute och ätit middag. Många människor inkluderar sparande i sin budget. De sätter sedan av ett fast belopp varje månad. Särskilt om du har lite eller inget sparande är det en klok sak att göra. Nibud rekommenderar att du sparar 10 % av din nettoinkomst varje månad. Hur mycket sparande som är bra att ha beror på din situation. 
Till exempel, om du inkluderar i din budget att du kommer att spara 500 USD per månad, men du redan i förväg vet att det kommer att bli en kamp varje månad att uppnå det, inkludera ett mer realistiskt belopp i din budget. Ta en kritisk titt på din budget efter några månader. Kanske kan du minska vissa utgifter, så att du ändå kan uppnå önskat sparbelopp. 
Budgetering kommer att öppna dina ögon, om de inte redan var öppna. Många inser först hur mycket de faktiskt spenderar efter att ha gjort upp en budget, ofta på oviktiga saker. Med den kunskapen kan du minska onödiga utgifter och lägga mer pengar på meningsfulla saker. Var beredd på det oväntade. Med en budget inser du att du aldrig vet när vissa kostnader kommer, men att du ändå kan ta hänsyn till de kostnaderna. Du planerar inte när din tvättmaskin går sönder, men den går sönder någon gång. Med en budget är du bättre förberedd på oplanerade men nödvändiga utgifter. 

Om du kan göra extra återbetalningar, gör det förr snarare än senare. Ju tidigare du gör extra amorteringar, desto mindre ränta betalar du. Var uppmärksam på villkoren för ditt bolån. Med vissa bolån finns det ett max som du kan betala tillbaka extra. Utöver det betalar du böter som kan bli rejäla. Om räntan på ditt bolån är högre än den nuvarande bolåneräntan på marknaden, fråga din bolånegivare om du kan konvertera bolånet. Ofta betalar man böter, men om ränteförmånen är tillräckligt stor kan detta ändå vara intressant. Om du inte kan konvertera ditt bolån till en lägre ränta hos din egen bolånegivare, se om du kan överföra ditt bolån till en annan bolånegivare (detta kallas `överföring`). 
Se ditt kreditkort som kontanter. Vissa människor låtsas att deras kreditkort är en obegränsad pengamaskin som låter dem spendera utan att oroa sig för om de har råd med det. Varje utgift med ditt kreditkort innebär att du bygger upp en skuld hos kreditkortsföretaget. Om du betalar hela räkningen varje månad är det inget att oroa sig för, men betalar du för sent ökar kostnaderna snabbt. Håll ett öga på vilka taxor du betalar för vilka utgifter. Ditt kreditkortsföretag tar ut (ibland höga) priser för betalkort och betalningar utomlands. Även om du betalar via en hemsida med ditt kreditkort kan det kosta dig extra pengar. Det kan då vara billigare att betala med en annan betalningsmetod. Om du betalar i en annan valuta än din egen, var noga uppmärksam på växelkursen som används av ditt kreditkortsföretag. Du hittar alla priser på ditt kreditkortsföretags webbplats. 


Fråga din pensionsfond eller personalavdelningen på ditt arbete om alternativen. Till exempel när det gäller partnerpension eller sjukpension. Utöver skatteförmånen är det möjligt att du kan få extra rabatt genom din arbetsgivare på till exempel sjukförsäkring. 
Titta på grunden för ett företag. Vad är deras likviditet, hur framgångsrika har deras nya produkter varit de senaste åren, hur behandlar de sina anställda, vilka strategiska partnerskap har de? Bestäm utifrån det om du vill investera i ett företag. Att köpa aktier är mer eller mindre att anta att den nuvarande aktiekursen är för låg och att aktien kommer att stiga i framtiden. Om du vill löpa mindre risk, välj fonder istället för aktier. Genom en fond investerar du i flera bolag samtidigt, så att din risk sprids mer. Om du lägger alla dina pengar på en aktie och den aktien sjunker till sin lägsta nivå någonsin, är du skruvad. Lägger du alla dina pengar i 100 olika aktier kan flera aktier falla utan att du märker för mycket. Det är i grunden så en fond begränsar risken. 
Livförsäkring (för när du eller din partner ska dö) Sjukförsäkring (grundförsäkring är obligatorisk i Nederländerna; kolla vilken extra försäkring du kan behöva) Hemförsäkring (för skador på ditt hem) Innehållsförsäkring (för stöld av och skada på dina bohag på grund av brand, vatten etc.) 
Tilläggspensionsprodukter är ofta investeringar i aktier. Det betyder att du är beroende av den avkastning som görs. Det är lättare att få bra avkastning om du investerar över en längre tid. Det gör också att det är bättre att ta ut en sådan tilläggspensionsprodukt tidigt. Vänta inte tills du är 60 med att tänka på hur mycket pengar du behöver efter pensioneringen. Prata med en finansiell rådgivare om produkter som garanterar en viss inkomst. Du vet då säkert vilken inkomst du kommer att få senare, under ett i förväg avtalat antal år, eller så länge du lever. Titta inte bara på dig själv, utan också på din eventuella partner. Med vissa inkomstprodukter överförs förmånerna till din partner om du skulle dö. 

Tänk på det så här: anta att din bil är klar och reparationen kostar 2 000 €. Om du inte var beredd på det borde du ta ett lån. Du betalar då snabbt en ränta på 6 eller 7 procent, eller ännu mer. Om du hade en nödpott hade du inte behövt ta ett lån, och du skulle inte ha behövt betala ränta. Det lönar sig verkligen att vara förberedd. 


Sätt pensionssparandet högst upp på din lista över sparmål, även över dina barns studiefond. Dina barn kan arbeta vid sidan av studierna eller ta studielån, men det finns inget lån för pensionsintjäning. Om du inte har någon aning om hur mycket pengar du bör spara för att få pengarna att gå ihop kan du använda en online-kalkylator för att hjälpa dig. Till exempel den här från den holländska regeringen. Fråga en finansiell rådgivare om råd. Om du vill maximera din pension, men inte har en aning om var du ska börja, prata med en finansiell rådgivare. En finansiell rådgivare kan hjälpa dig att planera din ekonomiska framtid väl. Du betalar visserligen konsultkostnader, men med en bra rådgivare som betalar dubbelt så mycket.
Hantera din ekonomi
Du får inte lära dig personlig ekonomisk hantering i skolan. Ändå behöver nästan alla det. Några siffror: 21 % av holländarna vet inte vem som ska ta hand om deras pension. 15 % av holländarna har inget sparande och 40 % har för lite sparande för att absorbera oväntade motgångar. nästan 200.000 hushåll i Nederländerna befinner sig i en skuldrådgivningsprocess; det är 2,5 % av alla holländska hushåll. Om du tycker att denna data är oroande och vill vända utvecklingen, läs de konkreta råden för en bättre framtid nedan.
Steg
Del 1 av 4: Gör upp en budget

1. Spåra alla dina utgifter under en månad. Du behöver inte justera dina utgifter; bara gör som alltid men håll koll på vad du spenderar. Spara alla dina kvitton, håll koll på hur mycket pengar du spenderar och vad som debiteras ditt bankkonto.

2. Efter en månad gör du en översikt över dina utgifter. Skriv inte ner vad du skulle vilja spendera; skriv ner vad du verkligen spenderade. Skapa kategorier som är meningsfulla för dig. Till exempel kan en enkel översikt över månatliga utgifter se ut så här:

3. Förbered din budget nu. Baserat på de spårade utgifterna och din kunskap om tidigare utgifter bestämmer du nu hur mycket du behöver per kategori. Hur mycket av din inkomst vill du lägga på varje kategori? Du kan också använda ett onlinebudgethjälp för detta. Kontrollera din banks webbplats för att se om den erbjuder budgetstöd, eller använd Nibuds budgetstöd. Tänk på att vissa räkningar inte kommer varje månad, utan en gång om året, till exempel vissa försäkringar och kommunala skatter. Se till att du även inkluderar dessa utgifter i din budget.

4. Var ärlig mot dig själv om din budget. Det är dina pengar. Så det är ingen idé att ljuga för dig själv om hur mycket du spenderar. Den enda person du berör är dig själv. Om du absolut inte har någon aning om vad du spenderar kan det ta några månader att få ordning på din budget. Gör sedan en ungefärlig budget som är så bra som möjligt, och justera den över tid.

5. Håll koll på din budget. Många utgifter skiljer sig per månad. Det gör det svårt att göra upp en bra budget. Håll därför noga koll på dina utgifter, så att du kan göra justeringar där det behövs.
Del 2 av 4: Spendera dina pengar framgångsrikt

1. Om du kan hyra, köp inte. Hur många gånger har du köpt en DVD som sedan legat och samlat damm i ett skåp i flera år? Böcker, tidningar, DVD-skivor, verktyg, festartiklar, alla kan ni hyra dessa. Att hyra istället för att köpa sparar dig höga inköpskostnader, mycket krångel och lagringsutrymme.
- Hyr inte på måfå. Om du använder något tillräckligt ofta kan det vara klokare att köpa det. Gör en kostnadsanalys för att bedöma om du kan hyra eller köpa något bättre.

2. Om du har råd, betala av en del av ditt bolån. För många människor är ett hus det dyraste de någonsin köper. Det är därför bra att förstå hur ditt bolån fungerar och när det är bäst att betala tillbaka extra. Med en extra återbetalning betalar du mindre ränta och du kan i slutändan spara pengar.

3. Inse att ett kreditkort är användbart, men inte alltid klokt. Med ett kreditkort kan du göra betalningar som annars inte är möjliga, till exempel på semester eller om du vill beställa något på en utländsk webbplats. Tänk dock på att du kommer att betala en rejäl ränta på dina utgifter om du inte betalar kreditkortsräkningen omedelbart.

4. Spendera det du har, inte vad du någonsin hoppas kunna tjäna. Kanske har du tanken att du tjänar mycket, men om du regelbundet är i minus är det till liten nytta. Den enskilt viktigaste regeln av alla när du spenderar pengar är: såvida det inte är en nödsituation, spendera bara de pengar du har, inte de pengar du hoppas ha. Håller du dig till detta slipper du skuldsätta dig och du är väl förberedd inför framtiden.
Del 3 av 4: Smart investering

1. Utforska olika investeringsmöjligheter. Som vuxen inser man att finansvärlden är mycket mer komplex än vad man kunde föreställa sig som barn. Att investera är en värld för sig själv; förutom att ”bara” köpa aktier finns det optioner, terminer och teckningsoptioner. Ju mer du vet om finansiella instrument och möjligheter, desto bättre kan du göra val när det kommer till att investera dina pengar, och desto bättre vet du när du ska ta ett steg tillbaka.

2. Använd dig av pensionssystem som din arbetsgivare erbjuder. Utöver den vanliga ålderspensionen, som du betalar en obligatorisk premie för, kan du ofta välja tilläggspension. Skatteförmåner gäller för många av dessa: du betalar premien från din bruttolön, så att du inte betalar inkomstskatt på den delen av lönen.

3. Om du ska investera i aktier, spela inte med dina pengar. Många människor som börjar investera köper och säljer aktier dagligen för att göra små vinster på det sättet. För erfarna investerare kan det vara en bra taktik, men det kommer med en hel del risk, och det är mer som spel än att investera. Som nybörjare är det bättre att gå på lång sikt. Det betyder att du håller dina pengar i samma aktie i flera år eller till och med årtionden.

4. Se till att du har en bra försäkring. Förvänta dig det oväntade och var förberedd. Du vet aldrig när du oväntat kommer att ställas inför höga kostnader. En bra försäkring kan hjälpa dig att ta dig igenom en kris. Ta reda på vilken försäkring du och din familj behöver, till exempel:

5. Kontrollera vilka kompletterande pensionsavsättningar som är möjliga. Du kanske kan göra ytterligare sparande i din arbetsgivares pensionssystem. Är du egen företagare finns den skattemässiga ålderdomsreserven. Om du räknar med att du inte kommer att ha tillräcklig inkomst efter pensionen kan du teckna en livförsäkring.
Del 4 av 4: Spara

1. Sätt undan så mycket pengar som möjligt. Gör sparande till en prioritet. Försök att spara minst 10 % av din inkomst varje månad, även om du har en begränsad budget.
- Tänk på det så här: om du spenderar 10 €.000 per år (det är mindre än €1000 per månad) i 15 år, då har du €150.000 plus ränta. Det räcker för att betala för dina barns utbildning, eller ett större hus.
- Börja spara ung. Att spara är viktigt även om du fortfarande går i skolan. Människor som är bra på att spara ser det mer som en värdefull princip än en nödvändighet. Om du börjar spara ung, och investerar ditt sparande klokt, växer en blygsam start automatiskt. Det lönar sig att tänka framåt.

2. Gör en kruka för nödsituationer. Att spara är varken mer eller mindre än att lägga undan pengar som du inte behöver direkt. Att ha mer inkomst än du behöver betyder att du inte har några skulder. Att vara skuldsatt innebär att vara beredd på nödsituationer. Ett sparkonto för oförutsedda utgifter hjälper dig när du behöver det som mest.

3. Förutom att spara till pension och ha en jourfond är det viktigt att avsätta ett belopp på tre till sex månader för vanliga utgifter. Återigen handlar sparande om att vara förberedd på det oväntade. Om du oväntat förlorar ditt jobb vill du inte behöva ta ett lån för att betala din hyra. Att lägga undan tre, sex eller till och med nio månaders utgifter kommer att hålla ditt liv igång, även om du måste hantera motgångar.

4. Betala av skulder så snart som möjligt. Oavsett om du har en övertrassering på ditt bankkonto, ett studielån eller ett bolån kan en skuld allvarligt hindra din förmåga att spara. Var den första att betala av den skuld som du betalar högst ränta för. När den skulden är betald går du vidare till skulden med den näst högsta räntan. Fortsätt så här tills du har betalat av alla dina skulder.

5. Öka din pension. Om du närmar dig 50 och du ännu inte har sparat till din pension, gör det så snart som möjligt. Om du bygger upp pension genom din arbetsgivare, fråga din pensionskassa hur mycket pension du kan spara.
Tips
- Gör olika spargrisar för olika ändamål. Till exempel fasta kostnader, gå ut, kläder, sparande och träning. Fördela din inkomst på de olika burkarna. Till exempel 60% för fast uthyrning, 5% för att gå ut, 10% för att spara, och så vidare. Dessa spargrisar kan vara verkliga eller digitala. Fler och fler banker låter dig öppna flera sparkonton inom ett konto, så att du enkelt kan skapa olika spargrisar.
- Om du är övertrasserad på banken oftare än du egentligen vill, fråga din bank om du kan spärra övertrasseringen. Detta hindrar dig från att spendera mer pengar än du har.
- Vill du veta hur mycket du faktiskt kan om pension?? Gör det då den här frågesport från AFM.
Varningar
- Bli inte frestad att köpa högar med kreditkort. Du betalar en årsavgift för varje kreditkort, och med många kreditkort är det väldigt enkelt att spendera (mycket) mer pengar än vad du har. Välj hellre ett eller två bra kreditkort.
Оцените, пожалуйста статью