Instrucțiuni gratuite pas cu pas 
Skillnaden i populärkultur beror till stor del på skillnaden mellan regeringarna i de två länderna. Kina har en kommunistisk regering och ekonomi, vilket gör det till ett mycket mindre konsumentorienterat samhälle. Japan, å andra sidan, har ett blomstrande kapitalistiskt system som tillgodoser sina medborgares önskan att absorbera information och bli underhållen. Kinesiska filmer och musik är ofta fyllda med regeringspropaganda och en stark politisk agenda, vilket innebär att de inte är särskilt populära utanför landet. 
Japanska tempel och heliga trädgårdar finns över hela landet, och utarbetade formella ceremonier är offentliga platser. Många japaner går också i kristna kyrkor, en praxis som är mycket mindre vanlig i Kina. 
På grund av Kinas storlek är det svårt att tala om en allmän kinesisk kultur. Olika regioner i Kina har sina egna seder, traditioner och övertygelser. Kina är mer mångsidigt, medan Japan är mer homogeniserat. Som en ö har Japan förblivit relativt isolerad från yttre påverkan genom historien. Detta gör japansk kultur unik jämfört med många andra. Däremot har kinesiska handlare länge varit utsatta för många olika kulturer och nationaliteter och har assimilerat olika stilar, övertygelser och seder. 
Ris i Kina är vanligtvis stekt och blandat med grönsaker, ägg och sås. Japanskt ris är oftare klibbigt ris. Medan ris kan fungera som bas för en kinesisk måltid, i Japan äts det oftare som tillbehör. Japanska färska grönsaker ångas vanligtvis och serveras separat, medan kinesiska grönsaker vanligtvis steks och blandas med köttet. 
Kineserna, å andra sidan, har inget kulturellt förbud mot att tala högt eller använda telefon på offentliga platser. Så om du ser en grupp asiatiska människor som skrattar och pratar högt så är de mer kineser än japaner. 
Till exempel: I Kina ses tystnad ofta som en överenskommelse om att göra något. Om personen inte håller med är det mer sannolikt att han eller hon pratar om det negativa och betonar likheterna innan han eller hon berättar vad han eller hon hellre skulle göra. Eftersom det kinesiska språket är tonalt kan kineser inte lita på sin röst för att förmedla sin mening. Detta gör gester och kroppsspråk mycket viktigare än de skulle vara någon annanstans. För japanerna är icke-verbal kommunikation mer ett tecken på respekt och artighet. Djupet på din båge och det avstånd du har från någon när du talar visar alla deras relation till dig. 
Däremot är japanska ett relativt monotont språk. Japanska talare kan modulera tonen i sina röster för att uttrycka känslor eller avsikter, som du skulle göra på engelska om du höjde tonen i slutet av en mening för att indikera en fråga. 
Kinesiska, å andra sidan, har flera vokaler beroende på placeringen av en vokal i ett ord och i vilken ton det sägs. Om du hör mycket variation i vokalljud, lyssnar du förmodligen på någon som talar kinesiska. 
Om du lyssnar på någon prata med en relativt monoton röst och alla ord slutar på en vokal, kan du vara ganska säker på att de talar japanska. 
Observera att om en person är född i ett västerländskt land kan han eller hon ha ett vanligt förnamn i det landet, snarare än ett traditionellt japanskt eller kinesiskt namn. Du kanske fortfarande kan avgöra hans eller hennes nationalitet genom att titta på personens efternamn.
Förstå skillnaden mellan japansk och kinesisk kultur
Det kan vara svårt för västerländska ögon och öron att skilja japaner och kineser och kulturer åt. Men för en asiatisk är de två lika olika som amerikansk och rysk kultur. När du väl känner igen de grundläggande skillnaderna blir det lättare att skilja mellan de två. Att ha lite förståelse för varje kulturs språk och sociala egenskaper hjälper dig att bättre förstå de djupa skillnaderna mellan dessa två asiatiska kulturer.
Steg
Metod 1 av 3: Att känna igen grundläggande skillnader
1. Notera skillnaderna i värderingen av artighet och social harmoni. Medan båda kulturerna är relativt artiga jämfört med de flesta västerländska kulturer, lägger japanerna mycket mer vikt vid sätt och social hierarki än kineserna. I det japanska samhället skulle du aldrig vara informell eller familjär med någon som är betydligt äldre än du eller någon av högre social rang.
- Medan både kineser och japaner är mer formella med äldre människor, är japanerna ännu mer formella med människor som bara är ett eller två år äldre. Om du till exempel gick ditt första studieår vid ett japanskt universitet, skulle du handskas artigt och formellt med medstudenter som går sitt andra studieår.
- Japanerna upprätthåller höga nivåer av självdisciplin och dekor i offentligheten. Du kommer sällan att se japanerna bråka eller uttrycka sin ilska mot varandra offentligt, medan kineserna inte nödvändigtvis har problem med det.
2. Lär dig känna igen den världsomspännande spridningen av japansk populärkultur. Även om kineserna inte är särskilt motiverade att dra nytta av sin populärkultur, är japansk populärkultur en global tillgång. Manga serietidningar, anime och Harajuku street fashion är alla ganska välkända i västerländska kulturer.
3. Tänk på religionens roll i vardagen. Eftersom Kina är ett kommunistiskt land, ansluter sig de flesta kineser till ateism. Religiösa människor i Kina är ofta förföljda, så religiösa ceremonier och sammankomster hålls vanligtvis privat. Japaner tenderar att vara mycket mer religiösa, med både buddhistiska och shintoistiska trossystem.
4. Förstå de stora skillnaderna i geografi och demografi. Kina är något mindre än USA, medan Japan är något mindre än delstaten Kalifornien. Skillnaden i landarea gör att Japan är mycket mer urbaniserat än Kina. Kineser arbetar huvudsakligen med jordbruk och industriproduktion, medan de flesta japaner arbetar med tjänster.
5. Skilj kinesisk mat från japansk mat. Japanerna äter ofta mycket färsk och rå mat, särskilt skaldjur, medan kineserna bakar saker oftare. Medan ris och nudlar är framträdande i både kinesisk och japansk kost, tillagas de väldigt olika och har olika smakprofiler.
Dricks: Även om båda kulturerna äter med pinnar, är stilen något annorlunda. Japanska ätpinnar har rundade ändar och är vanligtvis kortare än kinesiska ätpinnar.
Metod 2 av 3: Förstå sociala signaler
1. Notera en pilbåge för att åtfölja en hälsning. Både kinesiska om japanska människor tenderar att buga sig när de hälsar på folk för första gången. Men japanerna är mycket striktare när det gäller detta, med hela protokoll baserade på ålder och åldersskillnad för personen som hälsar dig.
- I Kina ersätts en båge vanligtvis av ett västerländskt handslag om du inte hälsar på en äldre person. Kineser kan nicka med huvudet för att visa respekt samtidigt som de skakar hand. I Japan, å andra sidan, skulle en kort nick med huvudet anses vara oförskämd om man inte hälsar på en nära vän i ungefär samma ålder eller yngre.
2. Lyssna på volymen av människors röster när de talar. Japanerna är vanligtvis tysta offentligt. På kollektivtrafiken stänger japanerna ofta av ringsignalerna på sina telefoner och tenderar att inte ha konversationer. När människor talar offentligt är det i en tyst ton.
Dricks:` Volym kanske inte är den bästa indikatorn på nationalitet när man lyssnar på någon i ett västerländskt land. Beroende på hur länge de har bott där kan de ha antagit de lokala sederna.
3. Var uppmärksam på gester och icke-verbal kommunikation. Både kinesisk och japansk kultur är starkt beroende av icke-verbal kommunikation. Särskilt Japan lägger större vikt vid strikta sociala hierarkier. Du kan skilja mellan japanska och kinesiska kulturer genom att titta på hur nära människor är när de pratar med varandra och hur respektfullt och undergivet deras kroppsspråk är.
Metod 3 av 3: Att känna igen skillnaderna i språk
1. Titta på japanska tecken i ett stycke text. Medan både kinesiska och japanska skriftspråk använder kinesiska tecken (känd som hànzì på kinesiska och kanji på japanska) använder japanska också ett fonetiskt skript som kallas hiragana kallas. När du ser hiragana-figurer i ett stycke text, tittar du på något japanskt.
- Hiragana-karaktärerna är böjda och lätta, och några av dem är faktiskt söta. De är vanligtvis ganska lätta att särskilja bortsett från den kantiga, komplexa kanji. En karaktär, i synnerhet, att leta efter är の. det är relativt vanligt och ser ut som ingenting i kinesisk skrift. när du ser denna skylt kan du vara säker på att du tittar på något japanskt.
- Japanerna har en mer kantig skrift, katakana, används för lånord translittererade från ett annat språk, som engelska.
Dricks: Även om japanska kan skrivas på tre olika språk, finns det bara ett japanskt språk. Kinesiska, å andra sidan, har bara ett skript, men det finns många olika språk som använder samma skript (precis som det finns många språk som använder det latinska alfabetet).
2. Lägg märke till förändringar i tonhöjd när en person talar. Alla kinesiska språk är tonala språk, vilket innebär att ökningen eller minskningen av tonen i en persons röst ändras per ord. Talad kinesiska har ofta något som känns i västerländska öron.
3. Se upp för vokaler. Det japanska språket har bara fem vokaler (färre än engelska) och cirka 100 olika stavelser som kan ordnas på ett begränsat sätt. Om du hör få vokalljud eller variationer mellan ord, lyssnar du förmodligen på en japansk person.
4. Var uppmärksam på slutet av ett ord. Kinesiska ord kan sluta på vilken bokstav som helst, och många kinesiska ord slutar på konsonanter. Ett japanskt ord, å andra sidan, kan bara sluta med en vokal eller bokstaven `n`.
5. Bestäm någons nationalitet baserat på deras namn. Det finns många fler japanska efternamn än det finns kinesiska efternamn. Ett japanskt efternamn kan vara två eller tre stavelser långt och slutar nästan alltid med en vokal. Ett kinesiskt efternamn, å andra sidan, är vanligtvis bara en stavelse långt och slutar på en konsonant.
"Förstå skillnaden mellan japansk och kinesisk kultur"
Оцените, пожалуйста статью
