

Låt oss bygga vidare på exemplet med biblioteket. Till exempel kan man argumentera: Historiskt sett har biblioteket varit en central plats för att lära sig och göra saker tillsammans. Det skulle vara riktigt synd om de stängde biblioteket för att bygga en snabbmatsrestaurang där. 
Varför stänger biblioteket? Vad är historien om biblioteket? Hur många lånar böcker på biblioteket varje dag? Vilka aktiviteter anordnas på biblioteket?? På vilka andra sätt använder samhället biblioteket som mötesplats? 
Biblioteket är ett centrum där människor kan lära sig och göra saker tillsammans i en stad där det inte finns något samhälle och som bara har en liten skola för alla olika typer av utbildning. Om du är personligen kopplad till biblioteket på något sätt, kan du inkludera en personlig berättelse i ditt verk för att introducera aktuella händelser och de aktiviteter som communityn organiserar. Ta reda på om det finns alternativ till att stänga biblioteket och vad samhället kan göra för att hålla biblioteket öppet. Inkludera förslag till personer som ansvarar för att planera staden. 

Till exempel kan man i artikeln om biblioteket säga något om när och av vem biblioteket grundades, eller om någon av bibliotekarierna som har arbetat där i 60 år och läst alla skönlitterära böcker i samlingen. 
Att stänga biblioteket innebär att det blir 130.000 böcker och filmer måste flyttas och att stadsborna från och med nu måste åka mer än 60 kilometer till närmaste bibliotek, bokhandel eller videobibliotek. Läsarnas barn kommer bara att kunna välja mellan hälften så många böcker som de gör nu, eftersom skolan alltid låter barnen låna sina läroböcker på biblioteket osv. 
För att använda biblioteksexemplet igen: Du kan till exempel säga att du lånade den allra första bok du någonsin läst klart från det biblioteket; eller så kan du berätta om den speciella relation du har byggt upp med den gamla damen bakom utlåningsdisken; eller om hur du tog din tillflykt till biblioteket när ditt liv tillfälligt var i kaos. 
Ett exempel på en passiv verbform är: ”Varje dag lånas hundratals böcker och filmer från biblioteket och dussintals aktiviteter organiseras.” Ett exempel på den aktiva verbformen är: ”Hundratals människor lånar böcker och filmer på biblioteket varje dag och dussintals föreningar använder biblioteket för att organisera sin verksamhet.” 

De som vill lägga ner biblioteket har säkert rätt när de säger att den lokala ekonomin inte går bra. Butiker stänger här och där på grund av kundbrist. Men tanken att en stängning av biblioteket kommer att lösa problemet med vår ekonomi är en stor missuppfattning. 
Till exempel: Om vi arbetar tillsammans som en gemenskap finns det en stor chans att vi kan rädda biblioteket. Jag tror att vi med hjälp av insamlingar och underskriftskampanjer kan göra det klart för kommunen att de måste ompröva sina planer på att stänga detta historiska och färgstarka bibliotek. Om kommunen skulle använda en del av pengarna som är öronmärkta för att bygga ett köpcentrum för att hålla biblioteket öppet, skulle vi kunna undvika att stänga detta vackra monument. 

De flesta tidningar gör vissa ändringar i din artikel under slutredigeringen, men de ändrar i princip inte textens ton, stil och åsikt. Det betyder förstås inte att man kan skicka en väldigt lång text till tidningen och förvänta sig att redaktionen ska sammanfatta det på sitt sätt. De flesta tidningar slänger omedelbart en artikel som är längre än det maximala antalet ord i papperskorgen. 

Ett exempel på en kort biografi som åtföljer artikeln om biblioteket: John Smith studerade statsvetenskap och avslutade en forskarutbildning i kreativt skrivande. Han är själv en ivrig läsare och har bott hela sitt liv i staden där biblioteket ligger. 


Skriv en åsikt
Åsiktsartiklar i tidningar eller tidskrifter skrivs vanligtvis i form av en "inlämnad artikel." I ett inskickat stycke kan du som läsare ge din åsikt om alla möjliga ämnen, allt från små lokala evenemang till internationella frågor. Då kan andra svara på din artikel med hjälp av en "brev skickat." Vill du också skriva en inskickad artikel? Nedan kan du läsa hur du väljer ett intressant ämne, skriver en catchy text och levererar din artikel på ett professionellt sätt.
Steg
Del 1 av 3: Att välja ett ämne

1. Välj ett aktuellt ämne. Din inskickade artikel måste handla om en aktuell händelse, eller om trender, åsikter eller andra frågor som pågår just då. Skickar du en inskickad artikel till en tidning är aktualitet oerhört viktig. Nyhetsredaktörer är mycket mer benägna att vara intresserade av ett stycke om en aktuell diskussion, eller något som just hänt, än en artikel om en händelse som hände för några månader sedan.
- Sök i tidningen efter ämnen som är intressanta att svara på. Om din artikel handlar om något som nyligen varit i tidningen, kommer redaktionen per definition att tycka att din artikel är mer intressant och chansen att den publiceras, om du vill, är mycket större.
- Om biblioteket nära dig är på väg att stänga, skriv en insändare om bibliotekets förtjänster och varför biblioteket är helt oumbärligt i ditt samhälle.

2. Välj ett ämne du kan skriva passionerat om. Åsikter måste innehålla en verkligt övertygad åsikt. Om du inte kan skriva passionerat om ämnet du har valt, välj något annat. När du väl har valt något som du har en åsikt om, reducera den åsikten till sin enklaste form. Försök att sammanfatta din åsikt tydligt i en eller två meningar. Om du kan göra det, är ämnet lämpligt för att skriva en inskickad artikel om det.

3. Välj ett ämne som du kan ett och annat om. För att vara övertygande måste du veta vad du pratar om. Och för att verkligen veta vad du pratar om måste du göra en del efterforskningar. En inskickad artikel som innehåller mycket värdefull information som är baserad på fakta som stöder dina argument kommer att vara mycket kraftfullare än ett stycke där författaren helt enkelt uttrycker sin åsikt. Sök på internet, titta i arkiv, prata med de inblandade och ta även med den information du själv skaffat från första hand.

4. Välj ett komplicerat ämne. Ett bra yttrande ska inte handla om något som är självklart och som lätt kan bevisas eller motbevisas. Varför skulle du vilja läsa någons åsikt om något som redan är uppenbart, som om heroin är hälsosamt eller inte?. Ska vi behandla eller låsa in heroinmissbrukare?? Åsikterna är mycket mer delade om detta. Välj ett argument och lista dess för- och nackdelar. På så sätt kan du avgöra om ämnet är tillräckligt kontroversiellt för en artikelinlämning. Till exempel kan ett första utkast av biblioteksstycket se ut så här:
Del 2 av 3: Att skriva ditt stycke

1. Gå rakt på sak. Till skillnad från till exempel i en avhandling eller en avhandling, är avsikten i en åsiktsartikel att du ger din åsikt redan i början. Sedan framför du dina argument ett efter ett, involverar läsaren i ämnet och säger vad du tycker bör göras åt problemet. Prova något i stil med:
- "När vi var små tog jag och min syster alltid den kortaste vägen till biblioteket på vintern när det var kallt och mörkt tidigt. På eftermiddagen hade vi hantverk eller musiklektioner, eller så fördrev vi tiden bland bokhyllorna i den vackra historiska byggnaden. Tyvärr går biblioteket samma öde till mötes nästa månad som så många vackra byggnader inom vårt samhälle som nu är stängda. För mig är detta droppen."

2. Ge färgglada detaljer och exempel för att hålla läsaren intresserad. Läsare minns vanligtvis intressanta detaljer bättre än torra fakta. Det bör naturligtvis finnas några hårda fakta i ditt stycke, men använd också tydliga och fascinerande detaljer så att läsaren kommer ihåg din berättelse. Ge verkliga exempel som visar läsaren att detta ämne är värt att läsa och komma ihåg.

3. Förklara för läsarna varför det borde påverka dem. Om läsarna känner att ämnet du skriver om inte är deras sak, är det mindre troligt att de läser din artikel.Få dina läsare att känna sig personligen delaktiga. Förklara hur ämnet och förslagen du ger i din artikel kommer att påverka dina läsare. Till exempel:

4. göra det personligt. Använd din egen röst för att förmedla budskapet och ge personliga exempel för att stödja din åsikt. Försök att framstå som mänsklig med det du skriver till dina läsare så att de känner sig delaktiga i dig och din artikel genom att läsa din artikel. Visa dem att du är en person av kött och blod som bryr dig djupt om detta ämne.

5. Använd passiva verbformer och jargong så lite som möjligt. Med din artikel vill du informera läsarna om ditt ämne och få dem att hjälpa dem att göra något åt problemet. Du ber dem inte att analysera ämnet. Skriv därför i aktiv form och försök inte skrämma dina läsare med alla möjliga tekniska termer. Det kan göra ett förvirrande eller arrogant intryck på läsarna.

6. Gör en plan i förväg och fråga bibliotekschefen om du kan ordna ett möte. Ställ in ett datum och en tid och låt tryckta flygblad som bjuder in lokalbefolkningen att diskutera bibliotekets framtid. Du kan bjuda in en journalist att rapportera de olika åsikterna och en fotograf att ta bilder av mötet. Allt detta kommer att göra människor mer medvetna om situationen.

7. Nämn också de personer som inte delar din åsikt. Det kommer bara att göra din artikel mer intressant och visa att du respekterar den andra parten (även om du tror att de som inte håller med dig alla är idioter). Erkänn också att dina motståndare kan ha rätt på vissa punkter. Till exempel:

8. Föreslå en lösning. En artikel där skribenten bara kritiserar och inte kommer med en lösning (eller åtminstone tar steg mot en lösning) är mindre sannolikt att postas än en artikel där skribenten erbjuder alternativ och lösningar. I din lösning kan du också säga vad de inblandade parterna kan göra för att uppnå det resultat som du anser är bäst för alla.
Del 3 av 3: Slutför din inskickade artikel

1. Se till att du har ett starkt lås. För att avrunda ditt inlägg, skriv ett bra och tydligt sista stycke där du upprepar ditt argument och kommer till en tydlig slutsats. Endast på detta sätt kommer din artikel att stanna hos läsaren, även efter att han eller hon har lagt tidningen åt sidan. Till exempel:
- Inte bara är vårt lokala bibliotek hem för briljanta verk av författare från hela världen, det är också en plats där människor möts för att lära sig, diskutera, uttrycka sin uppskattning och inspirera varandra. Om planerna går igenom och biblioteket stängs kommer vi att förlora inte bara ett unikt vittnesbörd om vår stads historia, utan också en mötesplats och studiecentrum för unga och gamla.

2. Respektera det maximala antalet ord. Försök som regel att hålla dina meningar och stycken korta och koncisa. För att förmedla din åsikt till läsaren med din artikel är det bäst att använda korta, enkla meningar i form av ett uttalande. Det maximala antalet ord varierar per tidning, men för ett brev eller en artikel brukar det vara runt 750.

3. Lägg inte tid på att komma på en titel. Du kan anta att tidningen kommer med en rubrik på din artikel, även om du redan skickar en rubrik själv. Så du behöver inte lägga tid på att komma på en titel.

4. Skicka en biografi. För att verka trovärdig är det en bra idé att inkludera en kort biografi om dig själv som förklarar ditt förhållande till ämnet. Skicka även ditt telefonnummer, e-post och postadress.

5. Skicka även grafer, foton eller andra bilder om du har. Tidigare placerade tidningar oftast inte bilder med inskickade artiklar. Men tidningar och tidskrifter publiceras också online, de flesta tidningar och tidskrifter tar bara alltför gärna emot bilder, videor och annat illustrativt material med din artikel. Nämn i ditt första e-postmeddelande att du har bilder med din artikel eller skanna bilderna och skicka dem direkt med din artikel.

6. Kolla med tidningen vilka regler som gäller för inskickade artiklar. Sättet på vilket du ska skicka in din artikel och vilken information du ska lägga till skiljer sig åt mellan olika tidningar. Slå upp det på tidningens hemsida, eller kolla den tryckta tidningens opinionssida för att se vilka regler som gäller för inlämning av brev eller artiklar. Nuförtiden får de flesta tidningar brev eller artiklar endast via e-post.

7. Låt oss höra av dig. Bli inte avskräckt om du inte får svar direkt. Skicka ett mejl eller ring tidningen en vecka efter att du har skickat in din artikel för att fråga om den har kommit. Nyhetsredaktörer är kända för att alltid vara upptagna och om din artikel precis kom in vid fel tidpunkt kan de ha missat den. Genom att ringa eller mejla kan du också komma i kontakt med redaktören direkt, vilket ger dig ett försprång gentemot konkurrenterna.
Tips
- Det beror såklart på ämnet, men om det inte är olämpligt kan du säkert inkludera humor eller ironi i ditt stycke.
- Om du har att göra med ett nationellt eller internationellt ämne, begränsa dig inte till en tidning eller tidskrift, utan skicka din artikel till flera redaktörer.
Оцените, пожалуйста статью