Instrucțiuni gratuite pas cu pas Denna kunskap är inte bara viktig för nederländska, utan du kommer också att möta denna grammatiska underavdelning när du lär dig främmande språk. Exempel: `Den man krokig`. Här är `man` ett substantiv. Vi ser artikeln "den" framför den. Vi kan också göra det till "hanen" eller "männen" för att visa att det är ett substantiv. Exempel: `Den gammal mannen är sned`. I det här fallet säger `gammal` något om mannen, så även adjektivet. Men också i meningen `Mannen är gammal`. är `gammal` ett adjektiv. Exempel: Den gamla mannen promenader krokig`. I det här fallet är "promenader" ett verb. Det är ett substantivverb, eftersom det i sig ger tillräckligt med mening åt handlingen. Kan det vara den gamle mannen har krokig gick` stående, då är `har` ett hjälpverb för `gick`. Exempel: `Vem snett`, `Han går snett`, `Den där gubbe snett. Exempel: `Den bärbara datorn är gammal, som ett resultat av vilket appar fungerar inte som de ska längre", "Gubben går med käpp, eftersom han har svårt att gå`, `han äter ett päron och ett äpple`. Exempel: `Under det snöade i Sverige i fem dagar`, `Hästen blev för spänn bilen`. Exempel: bestämt kardinaltal (4, fyra), obestämt kardinaltal (många, några få), bestämt ordningsnummer (första, andra), obestämt ordningsnummer (ingen). Exempel: `kära nån, det är fel`, `Hallå, det är inte tillåtet`, `Hej, i lagens namn".
Språklig analys
Språklig analys är en del av holländsk grammatik som ibland är förvirrad. Språklig analys och retorisk analys blandas ofta ihop. För att undvika detta måste du först förstå vad språklig parsning egentligen innebär, vilka begrepp som är viktiga och i vilka situationer språklig parsning är användbar för att förstå språket. Om du vill lära dig hur man tolkar meningar språkligt, läs vidare.
Steg
Metod 1 av 2: Språklig analys
1. Lär dig definitionen av språklig analys. Språklig analys är att dela upp meningar i enskilda ord. Denna form av analys kallas också för `ordnamngivning`, eftersom du ska `namna` de olika orden och därigenom ge dem en viss funktion.
- Språklig analys och analysera rationellt är två väldigt olika saker. Ett ord som "gå" är språkligt ett verb. I rationell analys kan dock `gå` vara ett finit verb i en mening. Relationen med språklig analys i detta fall är att ett finit verb alltid är ett verb.
2. Lär dig att analysera språkligt. För den språkliga analysen, namngivningen av ord (förutom den funktion som ordet har i en mening, eller i fraser), måste du använda några grammatiska begrepp. Tänk på termer som artiklar, verb och substantiv.
Metod 2 av 2: Att lära sig begreppen språklig analys
Språklig analys innebär att man namnger ord i en mening. Detta är fasta termer för ord som anger en funktion av ett ord, oberoende av i vilken mening de förekommer. det går o.a. till följande begrepp:
1. Hitta artikeln. Artiklar är orden de, het och een. Artiklar hör alltid till ett substantiv, även om artikeln `het` också kan stå för sig själv.
- Exempel: `De man`. Med ett eller flera ord emellan blir detta `De gammal hörselskada. Ett annat exempel är `Det är stor` (`det` kan vara vad som helst, beroende på sammanhanget).
2. Hitta substantivet. Ett substantiv är ett namn på en person, ett djur eller egennamn, till exempel ett ortnamn (Amsterdam) eller ett förnamn (Jan). Du kan ofta sätta en artikel före ett substantiv. Ett annat sätt att känna igen ett substantiv är att se om du kan göra det till en diminutiv (hund, hund) eller ändra numret (hund, hundar).
3. Hitta adjektivet. Ibland ser man ett eller flera ord mellan artikeln och substantivet. Du kanske har att göra med ett adjektiv. Ett adjektiv indikerar en egenskap hos ett substantiv. Ett adjektiv kan också komma efter substantivet.
4. Hitta verbet. Verbet indikerar vad något eller någon gör. Specialverb är de länkande verben (att vara, att bli, att förbli, att verka, att verka, att verka, att ringa, att dunk, att inträffa). Dessa verb spelar en viktig roll i logisk analys, nämligen vid bestämning av substantivfrasen. Dessutom finns substantivverben (som i och för sig säger tillräckligt om handlingen eller handlingen) och hjälpverb (som kräver ett (verb)ord för att ge det betydelse).
5. Hitta pronomenet. Ibland ser man att ett substantiv har utelämnats eller ersatts av ett annat ord. För att komma ihåg vad vi menar med det kan man säga att det är något som för ett substantiv kommer. Ett pronomen kan också stå före ett substantiv. I den språkliga analysen stöter vi på alla typer av former, de personliga (jag, du, han, det...), possessiva (mitt, ditt, ditt...) och demonstrativa pronomen (det, dessa, de...). Dessutom känner vi också till frågeformen (vem, vad, vilken), obestämd (en, någon, något, vad...) och relativa pronomen (det, det, vem, vad...). En hel samling att minnas!
6. Hitta konjunktionen. För att koppla ihop två meningar eller ord använder vi konjunktioner. Tänk på ord som: ännu, och, men, för, därför och så att, om, medan, då, efter och före. Det här är bara några exempel på ord som kan fungera som konjunktioner.
7. Hitta prepositionen. Om du vill hänvisa till en anledning, orsaka (på grund av) eller nämna något om tid (under, ungefär) eller plats (före, bredvid, under) i en mening, använd en preposition. Detta står aldrig ensamt, utan hör alltid till ett eller flera andra ord.
8. Hitta talordet. Med en siffra kan du ange en kvantitet, såväl som sakers ordning. Det finns kardinaltal (4, fyra, många, tillräckligt) och ordningstal (första, sista, fjärde, femtonde). Båda har en underliggande kategori, nämligen bestämd (exakt känd) och obestämd (ungefär).
9. Hitta interjektionen. För att uttrycka en känsla eller indikera ett ljud kan du använda en interjektion. Dessutom är dessa ord användbara för att uppmärksamma en del av meningen.
10. Öva tills du kan. Med ovanstående begrepp och exempel har du all kunskap och verktyg till ditt förfogande för att bli bättre och bättre på meningsanalys. Det här är en färdighet du behöver träna på, så det räcker inte att bara läsa igenom den här artikeln - du måste arbeta med problem eller välja egna meningar för att aritmetiskt analysera.
Tips
- Om du fortfarande har frågor efter att ha läst den här artikeln, ta en titt i en bok om holländsk grammatik för en mer djupgående förklaring, eller titta på nätet om du har bråttom, till exempel på webbplatsen för Samhälle Vårt Språk.
- Kom ihåg att språklig analys säger något om själva orden, även utan att sätta dem i en mening. Retorisk analys innebär att namnge fraser och ordens funktion i de delarna av en mening.
Varningar
- Ofta används inte begreppen språklig och retorisk analys alls. I böcker om holländsk grammatik kommer du istället att stöta på termer som ordnamn och meningsanalys.
Оцените, пожалуйста статью
