Reasonably Parsing: 11 Steps

Steg
- Del 1 av 2: Lär dig definitionen av meningsupplösning
- Del 2 av 2: Att lära sig begreppen aritmetisk analys
Tips
Varningar
Förnödenheter

Retorisk analys är en av de knepiga delarna av holländsk grammatik som många konfronteras med i tidig ålder i sin skolkarriär. Men för en djupare förståelse av språket är det mycket viktigt att kunna göra detta med viss lätthet. För detta måste du först förstå vad retorisk analys egentligen innebär och vilka begrepp som är viktiga i retorisk analys. Nedan kan du läsa ett eller flera exempel på meningar där du kan tillämpa denna kunskap för varje begrepp. Om du vill lära dig hur man tolkar meningar logiskt, läs vidare.

Steg

Del 1 av 2: Lär dig definitionen av meningsupplösning

1. Lär dig att förstå definitionen av aritmetisk analys. Aritmetisk analys är att dela upp meningar i fraser. Denna form av parsning kallas också för `satsanalys`, eftersom den fokuserar på frasernas funktion, det vill säga grupper av ord som bildar en kort mening i en längre mening och har betydelse.

2. Förstå vad fraser är. Meningar kan delas upp i fraser. Det är ord eller grupper av ord som hör ihop och har en viss funktion i meningen, och därmed bidrar till meningen med den meningen. Vi kallar detta logisk analys, inte att förväxla med språklig analys, eller namngivning av orddelar i en mening.

För att lära dig mer om språklig analys, hitta mer information om detta ämne på wikiHow.

3. Lär dig att analysera rationellt. För rationell analys, dela upp en mening i ett antal fraser, måste du använda några grammatiska begrepp. Centralt i detta är verbet och predikatet, subjektet, direkt objekt och indirekt objekt.

Denna kunskap är inte bara viktig för nederländska, utan också för att lära sig andra språk.

Del 2 av 2: Att lära sig begreppen aritmetisk analys

1. Lär dig de olika termerna för logisk analys. Retorisk analys innebär att man hanterar ett stort antal grammatiska termer, som måste memoreras så bra som möjligt för att snabbt kunna arbeta med dem. Det gäller följande retoriska termer.

2. Hitta verbet. Denna fras är alltid ett verb. Ett beprövat sätt att hitta det är genom att ändra tiden då meningen står. Verbet, och med det verbet, kommer då att ändras med det. Ett annat sätt är att göra meningen ifrågasättande. Verbet kommer då att placeras först i meningen. Verbet är ofta en del av talesättet.

Exempel: "Pete kan lyfta den stora trädstammen". Dåtid är "Piet kunde lyfta den stora trädstammen". Om vi gör meningen ifrågasättande blir den `Kan Piet lyfta den stora trädstammen? Så ämnet är "kan".

3. Hitta verbfrasen. Den här frasen indikerar vilken typ av saker som händer i meningen. Detta är lika med verbformen, om det inte finns några ytterligare verbformer i meningen. Om det finns fler verbformer i meningen, så tillhör de även verbfrasen.

Exempel: "Pete kan lyfta den stora trädstammen". Här är verbet "kan" och verbet är "kan lyfta".

4. Hitta substantivfrasen. Namnet säger allt: ett substantiv förekommer i en substantivfras (ett substantiv, adjektiv eller personligt pronomen). Den knepiga delen med detta koncept är exakt vad som är substantivdelen av talesättet. Verbdelen är enkel nog, det är bara huvudverbet och bör vara ett länkverb (att vara, att bli, att stanna, att verka, att verka, att verka, att ringa, att dunk, att visas). Substantivdelen av predikatet beskriver då en egenskap hos meningens subjekt. Substantivdelen är då tillsammans med länkverbet substantivfrasen.

Exempel: "Mannen är väldigt konstig". Ordet `är` fungerar som ett länkverb (av `att vara`) och är därför verbdelen, orden `mycket konstigt` är substantivfrasen. Tillsammans bildar de substantivfrasen: `är väldigt konstigt`.

5. Hitta ämnet. Ämnet är en fras som indikerar vem eller vad som gör något, eller i vilken situation det eller det är. Vi kan hitta ämnet med hjälp av verbfrasen (genom att förvandla det till en fråga), eller genom att ändra singular eller plural av det finita verbet.

Exempel 1: "Den morgonen gick mannen längs Seine". som gick? Mannen. Så "mannen" är ämnet här.

Exempel 2: "Den morgonen gick mannen längs Seine". Vi ändrar "promenerade" till "promenerade"? Meningen blir då: Den morgonen gick mannen längs Seine. Här måste också `mannen` sättas i plural för att meningen ska bli korrekt, så `mannen` är meningens ämne.

6. Hitta det direkta objektet. Det direkta objektet är den fras som indikerar vem eller vilka som genomgår handlingen i meningen. Du kan hitta detta genom att ställa en fråga, precis som med ämnet. Bara den här gången frågar du inte vem/vad med bara verbfrasen bakom, utan också med ämnet som fråga.

Exempel: "Varje dag biter hunden brevbäraren". Verbet här är "bita" och ämnet är "hunden". Så nu frågar du: vad/vem biter hunden? Brevbäraren. Så "brevbäraren" är det direkta föremålet för denna mening.

7. Hitta det indirekta objektet. Samarbetsobjektet anger vem eller vad som är inblandat i en handling. För att känna igen det indirekta objektet ställer vi en annan fråga, denna gång med `på` eller `för`. Detta är ett snabbt test, som inte alltid fungerar. För att vara säker, ställ frågan enligt följande: till (eller för) vem (eller vad) + predikat + subjekt + direkt objekt.

Exempel: Pieter skickade bollen till sin lagkamrat. Du hittar sedan det indirekta objektet genom att ställa frågan: Vem gav (ordspråk) Pieter (subjekt) bollen (direkt objekt)? Till `hans medspelare` Så `hans medspelare` är det indirekta objektet här.

8. Öva tills du kan. Med ovanstående begrepp och exempel har du all kunskap och verktyg till ditt förfogande för att bli bättre och bättre på meningsanalys. Det här är en färdighet du behöver träna på, så det räcker inte att bara läsa igenom den här artikeln - du måste arbeta med problem eller välja egna meningar för att aritmetiskt analysera. Då kommer det definitivt att fungera!

Tips

Kom ihåg att i logisk analys nämner du fraser och ordens funktion inom de delarna av en mening. Den språkliga analysen säger något om själva orden, även utan att placera dem i en mening.

Varningar

Det är lätt att bli förvirrad. Läs termerna noggrant och öva regelbundet för att undvika misstag (som att tro att ett verb är en term förknippad med retorisk analys snarare än språklig analys).