

Ett bra exempel på en spännande show är novellen "The Lottery" av Shirley Jackson. 
Ett bra exempel på en humoristisk ton är dikten `Snowball` av Shel Silverstein. 
Ett bra exempel på en sarkastisk ton är romanen Räddaren i nöden av J.d. salinger. 
Till exempel, om en berättelse utspelar sig i en övergiven stuga i skogen, kan den ha en kuslig eller störande atmosfär. Författaren kan sedan iscensätta en berättare eller huvudpersonen som beskriver stugan i skogen för läsaren i en dyster eller deprimerande ton. 

Till exempel, i många thrillers är meningarna korta och söta, med väldigt få adjektiv eller adverb. Detta kan bidra till en spännande ton, full av action och spänning. 
Till exempel, om någons ansikte beskrivs som "glödande av lycka och spänning", kan detta leda till en glad ton. Eller om en stuga i skogen beskrivs som "smutsig med de tidigare invånarnas fingeravtryck", kan det leda till en spänd ton. 
Läs till exempel följande rader Räddaren i nöden högt för att upptäcka tonen: `De där jäkla pengarna. Det gör dig bara jävligt ledsen i slutändan.` Användningen av "förbannad" och "djävulskt ledsen" ger repliken en sarkastisk eller bitter ton, med en touch av humor och sorg. 
Till exempel kan en roman börja med en humoristisk ton och övergå till en mer allvarlig underton när författaren gräver djupare in i en karaktärs historia eller personliga relationer. 

Till exempel om du är ca The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald skriver, du kan använda den sista raden i boken som ett exempel: "Så vi rockar vidare, med båtarna mot strömmen, oupphörligt förda till det förflutna.` Du kan sedan kommentera bilden av en båt som seglar mot strömmen, liksom användningen av orden "vagga", "buren" och "förbi" vilket skapar en högtidlig, nostalgisk ton ända till slutet. 
Du kan till exempel indikera att "tonen skiftar i kapitel 13 från en humoristisk till en mer allvarlig ton. Detta händer när berättaren diskuterar sin mammas sjukdom och död.` 
Du kan till exempel använda den nostalgiska, högtidliga tonen i den sista meningen Den store Gatsby kopplar till teman som hågkomst, förlust och motverkad kärlek i romanen.
Analyserande tonfall i litteraturen
I litteraturen syftar ton på författarens inställning till ämnet, karaktärerna eller händelserna i en berättelse. Att förstå tonen i en roman eller ett litterärt verk kan hjälpa dig att bli en bättre läsare. Du kan också behöva analysera tonen i ett litterärt verk för en uppsats eller skoluppgift. Börja analysera ton genom att leta efter liknande ton i litteraturen. Sedan sätter du tonen i ett litterärt verk och försöker beskriva det effektivt (vilket i slutändan kan ge ett bättre betyg på din uppsats).
Steg
Del 1 av 3: Känn igen en allmän ton i litteraturen

1. Lägg märke till om tonen är högtidlig eller dyster. En av de vanligaste tonerna i litteraturen är en högtidlig eller dyster ton (en som känns tung eller allvarlig). Ofta framstår tonen som dyster eller mörk när den är högtidlig. Du svarar på en allvarlig historia med en ledsen eller rastlös känsla.
- Ett bra exempel på en högtidlig eller dyster ton är novellen `Skolan` av Donald Barthelme.

2. Känn igen en spännande ton. En annan vanlig ton i litteraturen är en spännande ton, som i många thrillers eller mysterier. En spännande ton skapar en känsla av rädsla och förväntan hos läsaren. Ofta är du på kanten av din stol eller full av orolig förväntan när du läser en berättelse med en spännande ton.

3. Notera en humoristisk ton. En humoristisk bok får ofta läsaren att skratta eller le. En humoristisk ton finns vanligtvis i en komedi eller satir. Det kan framstå som lekfullt, kvickt och ironiskt. Ibland använder författare en humoristisk ton för att motverka en högtidlig ton i samma verk, till exempel i en roman eller novell.

4. Se upp för en sarkastisk ton. En sarkastisk ton används ofta för att få läsaren att skratta eller roa dem. Det kan framstå som frätande och kritiskt. En sarkastisk ton finns i romaner och noveller, särskilt om de är skrivna i första person med en berättare som har en torr eller sarkastisk humor.

5. Var medveten om skillnaden mellan humör och ton i litteraturen. Det kan ofta vara svårt att särskilja stämning och ton i litteraturen, särskilt som de ofta är kopplade till eller relaterade till varandra. Stämningen skiljer sig från tonen genom att den beskriver miljön och atmosfären i en berättelse. Stämning skapas av läsarens reaktion på tonen i ett verk. Dock formas både stämning och ton av skribentens förmåga att väcka känslor hos läsaren.
Del 2 av 3: Ange tonen i en berättelse

1. Notera valet av ord och språk. Ett sätt att bestämma tonen i en berättelse är att bestämma vokabulär och språk som används av författaren. Fundera på varför författaren valde att använda vissa ord eller språk för att beskriva en scen. Fundera på varför vissa ord har använts för att diskutera en karaktär. Tänk på hur dessa val skapar ton.
- Ta till exempel ett stycke från novellen `Skolan`: `Och alla träden dog... Jag vet inte varför de dog, men de bara dog. Kanske var något fel med jorden eller så var grejorna vi fick från barnkammaren inte alltför bra... Alla dessa barn, som tittade på de där små bruna pinnarna, det var deprimerande.`
- I passagen skapar Barthelme en högtidlig, dyster ton med ord som "deprimerande", "döda", "döende" och "fel".

2. Titta på meningsstrukturen. Läs några rader från berättelsen och lägg märke till hur meningarna är uppbyggda. Du kanske märker att meningarna är korta och ofta inte varierar i längd, vilket skapar en viss ton. Eller meningar som fortsätter att slingra sig längst ner på sidan. Detta kan leda till en meditativ eller eftertänksam ton.

3. Var uppmärksam på bilder som återkallas. Ett annat sätt att bestämma tonen i ett verk är att titta på de bilder som författaren använder för att beskriva en miljö, scen eller karaktär. Vissa bilder kommer att leda till en viss ton i berättelsen. Starka bilder kan antyda tonen som författaren föreställde sig den.

4. Läs arbetet högt. Att läsa en berättelse högt kan hjälpa dig att få en bättre känsla för styckets diktion. Diction hänvisar till hur orden låter bredvid varandra i en mening. Det är ofta tydligare när ett verk läses högt så att du kan höra hur varje ord låter och vara uppmärksam på hur det leder till en viss ton i stycket.

5. Observera att ett verk kan ha mer än en ton. Det är vanligt att en författare använder mer än en ton i en berättelse, särskilt ett längre verk som en roman. Du kanske märker att tonen i arbetet skiftar från kapitel till kapitel, berättare till berättare eller scen till scen. Författaren kan göra detta för att arbeta mot en karaktärs specifika röst, eller för att indikera en förändring i karaktärer eller handling i berättelsen.
Del 3 av 3: Beskriv tonen i en berättelse

1. Använd adjektiv. För att beskriva tonen i en berättelse, använd specifika adjektiv som illustrerar tonen som berättaren använder, till exempel "dyster", "högtidlig", "humoristisk" eller "sarkastisk". Ju mer specifik du är när du beskriver tonen, desto mer insikt kommer din analys att ge.
- Du kan till exempel skriva: `Tonen i detta arbete är högtidlig och allvarlig. Författaren använder ordval, språk, ord och bildspråk för att förmedla denna ton.`
- Använd flera adjektiv om detta kan göra din beskrivning mer korrekt.

2. Ange bevis från texten. Efter att ha beskrivit tonen i detalj, använd några få citat från texten för att stödja ditt argument. Välj citat som illustrerar tonen baserat på ordval, språk, diktion eller bilder.

3. Jämför olika toner i samma verk. Om det finns mer än en ton i arbetet, jämför de olika tonerna i din analys. Detta händer ofta när verket är långt, till exempel en roman eller en episk dikt. Ta reda på när det finns skiftningar i tonen i berättelsen. Diskutera varför du tror att tonen skiftar och hur detta påverkar dig som läsare.

4. Länk show stil, tema, atmosfär och handling. Se till att din analys av ton alltid är kopplad till andra element, såsom atmosfär, handling, tema och stil. Tonen i ett verk används ofta för att illustrera ett större tema, eller för att skapa en tydlig atmosfär. Genom att koppla ton till dessa andra element kan du analysera skarpare och därför mycket starkare.
"Analyserande tonfall i litteraturen"
Оцените, пожалуйста статью