

Om du till exempel läser något om islam, skriv `islam` i din sökmotor. Klicka sedan på en artikel, till exempel en artikel på Wikipedia, och bekanta dig med islams dogmer. 
Att bläddra igenom materialet förbereder ditt minne, orienterar ditt tänkande fokuserar den viktiga informationen och hjälper dig att sammanfatta och formulera innehållet, vilket gör det lättare att komma ihåg viktig information. 
Lär dig att läsa under längre perioder genom att gradvis öka mängden tid du läser varje dag i veckan. Om du till exempel läser i korta avsnitt på 10 till 15 minuter per vecka, läser du i avsnitt på 20 till 25 minuter följande vecka. 


Till exempel, om Thomas Jefferson föddes i samma månad som din mamma, kan du komma ihåg det datumet bättre genom att koppla hans födelsedag till din mammas födelsedag. 
Om du till exempel vill komma ihåg ett viktigt datum, som när en strid började, föreställ dig striden i ditt huvud, med datumet i stora bokstäver. Du kan också försöka rita striden och ange nedan när den började och slutade. 
Du kan också använda ordassociationer för att komma ihåg viktiga fakta. Skapa till exempel ramsor eller sånger för att bättre komma ihåg viktig information. 
Genom att ställa och svara på dessa frågor kommer du att kunna komma ihåg relevant information mycket bättre. 

Gå tillbaka och läs om informationen du haft problem med när det gäller associationer och att komma ihåg. Sedan diskuterar du informationen igen med en vän eller familjemedlem. 
Efter en eller två dagar kommer du tillbaka till innehållet. Läs de viktiga begreppen och idéerna igen och testa dig själv.
Kom ihåg vad du läser
För att vara säker på att du kan komma ihåg vad du har läst måste du bli en kritisk läsare. En kräsna läsare vet syftet med att läsa texten, bildar sig mentala bilder av viktiga begrepp och idéer och ställer frågor medan han läser texten. I slutändan lagrar du informationen i ditt långtidsminne genom att diskutera materialet med andra, med dina egna ord, och genom att läsa om viktiga begrepp och idéer.
Steg
Del 1 av 3: Förbered dig på att läsa och komma ihåg

1. Fråga dig själv varför du läser texten och vad du vill uppnå med den. Fråga dig själv, `Varför läser jag det här?` eller `Vad ska jag lära mig av detta?Genom att förstå syftet med att läsa en text kommer du att bättre kunna hålla fokus på din uppgift och fokusera på de mer relevanta delarna av texten.
- Om du till exempel tänker på att du läser det här materialet för ett test, hjälper det dig att fokusera på viktiga datum, händelser och personer.

2. Försök att bekanta dig med ämnet. Gör en snabb internetsökning för att lära dig mer om ämnet. Ju mer du vet och förstår om ett ämne, desto mer sannolikt är det att du skapar kopplingar och kommer ihåg informationen bättre.

3. Bläddra i tyget. Innan du läser materialet, titta på rubrikerna, bilderna, tabellerna, beskrivningen av boken på omslaget, tabeller och de första styckena i kapitlen. Fokusera på den viktiga informationen för att få klart för dig själv varför du ska läsa materialet.

4. Läs i korta avsnitt. Att läsa när du inte kan fokusera är ett slöseri med din tid. Så för att maximera ditt fokus, läs i korta avsnitt. Läs till exempel ett stycke eller läs bara i 10 till 15 minuter åt gången. När du har läst ett stycke, tänk igen på vad du just läste.
Del 2 av 3: Att bli en kritisk läsare

1. anteckna. Skriv ner relevant information medan du läser. Den påtagliga handlingen att skriva hjälper till att komma ihåg informationen bättre. Om du till exempel läser om islam, skriv ner islams fem dogmer.
- Du kan också skriva ner underliggande begrepp, eller idéer som du tänker på när du läser.

2. Markera nyckelbegrepp. Försök att bara lyfta fram viktig och relevant information. Markera till exempel bara några få ord per sida. Innan du markerar något, fråga dig själv om denna information bidrar till syftet med att läsa materialet?` Om svaret är nej, är det bättre att inte markera det.

3. Koppla materialet till något du känner till. Koppla ny information till information du redan känner till. Genom att länka ny information till information du redan känner till kommer din hjärna att lagra den nya informationen i ditt långtidsminne.

4. Tänk i bilder. Att visualisera texten du läser hjälper till att komma ihåg den bättre än utan mentala bilder. Skapa en mental bild av viktiga händelser, koncept eller människor.

5. läsa högt. Om du är en auditiv elev, läs viktigt material högt. Den taktila handlingen att tala och höra materialet gör att du bättre kommer ihåg materialet. Se till att läsa den viktiga informationen du understrukit och svaren på frågorna högt.

6. Ställ dig själv frågor om materialet. När du läser materialet, fråga dig själv saker som, `Hur passar detta material in i det jag redan vet och inte vet ännu??`Varför nämnde författaren detta?` `Förstår jag det här begreppet eller ordet rätt??Var finns beviset för detta påstående??` eller `Håller jag med författarens slutsatser?`
Del 3 av 3: Kom ihåg vad du läser

1. Upprepa materialet med dina egna ord. När du har genomfört en del av provet, skriv ner det du har läst med dina egna ord. Detta hjälper till att ta reda på vilken information du har kommit ihåg och vilken information du inte har. Gå tillbaka och läs om informationen som du inte kommer ihåg, eller som du har svårt att sätta i dina egna ord.

2. Diskutera materialet med någon annan. Efter att ha läst en text diskuterar du den nya informationen med en vän, familjemedlem eller klasskamrat. Genom att diskutera materialet skapar du nya associationer i ditt minne. Det hjälper dig också att se vilken information du förstår och kan komma ihåg, och vilken information du inte förstår och inte kan komma ihåg.

3. Läs materialet igen. Upprepning är nyckeln till att komma ihåg all form av information. När du har läst något, återgå till de viktiga begrepp och idéer som du har markerat eller understrukit. Läs även om stycket där begreppen och idéerna diskuterades.
Оцените, пожалуйста статью