Hur man skriver en forskningsrapport

Steg
Tips

Under dina sista år i gymnasiet och medan du studerar, kommer du förmodligen att behöva skriva en forskningsartikel eller en uppsats regelbundet. En forskningsrapport kan användas för att forska och beskriva vetenskapliga, tekniska och sociala ämnen. Första gången du ska skriva en forskningsrapport kan det verka som en omöjlig uppgift, men om du planerar allt arbete väl och fokuserar på ditt huvudmål kan du göra det mycket lättare för dig själv. Att skriva en rapport är aldrig automatiskt, men du kan planera och förbereda den på ett sådant sätt att det så småningom kommer att ske nästan automatiskt.

Steg

Metod 1 av 4: Att välja ett ämne

1. Ställ dig själv några viktiga frågor först. Även om du kanske måste följa vissa riktlinjer från din skola eller institution, är valet av ämne det första och viktigaste steget du bör ta när du skriver din forskningsuppsats. Oavsett om du är bunden av strikta regler eller är helt fri att välja ämne, bör du åtminstone ställa dig själv följande frågor: Har det gjorts tillräckligt med forskning på området, med andra ord, finns det tillräckligt med material tillgängligt?? Är ämnet tillräckligt nytt och originellt så att jag kan komma med originella, uppfriskande idéer och åsikter? Är ämnet intressant för mina klasskamrater/kollegor?

2. Välj något du verkligen gillar. När det är möjligt, välj alltid ett ämne som du kan skriva om med passion. Om du skriver om något du tycker om kommer det alltid att synas i resultatet, och det kommer säkerligen att förbättra kvaliteten på din rapport.

3. Var originell. När du skriver en forskningsrapport för resten av klassen, tänk på dina klasskamrater. Finns det en chans att de skriver om samma ämne? Och om alla skriver om samma ämne, hur ser du till att din rapport är originell och intressant?

4. Fråga efter råd. Om du tycker att det är svårt att hitta ett "lämpligt" ämne, be din lärare eller dina kollegor/klasskamrater om hjälp. De har förmodligen bra idéer som, även om de inte direkt är alternativ som du kommer att välja, kan ge dig inspiration till nya idéer. Du kanske tycker att det är en skrämmande idé att be en lärare om hjälp, men det är precis vad en lärare är till för! En liten lärare kommer säkert att vilja att du skriver en bra rapport och kommer att göra allt för att hjälpa dig med det.

5. Du kan alltid byta ämne igen. Om du väljer ett ämne och får reda på i början av din forskning att det inte är rätt för dig av någon anledning, få inte panik! Det kan ta lite extra tid, men du kan alltid byta ämne även om du redan har påbörjat din forskning.

Metod 2 av 4: Undersökningen

Bild med titeln Write a Research Paper Steg 3

1. Börja din forskning. När du har valt ett ämne kan du börja själva forskningen. Du kan använda alla möjliga olika källor för din forskning såsom internet, artiklar från professionella tidskrifter, böcker, uppslagsverk, intervjuer, bloggar, etc. Ta dig tid och leta efter professionella resurser baserade på pålitlig forskning som hjälper dig att bättre förstå ämnet. Försök att använda minst fem olika källor för att se till att din information är tillräckligt varierad; lita aldrig på bara 1 eller 2 källor.

Leta efter empiriskt forskningsmaterial. När det är möjligt, försök att hitta källor som är baserade på erfarenhet och som har verifierats av andra forskare. Detta avser artiklar eller böcker skrivna av experter inom det ämne du är intresserad av, och som har blivit kritiskt lästa och stöttade av andra experter inom samma område. Du kan hitta den här typen av artiklar i vetenskapliga tidskrifter och på internet.

1. Besök ett bibliotek. Du kan gå till folkbiblioteket nära dig eller till universitetsbiblioteket. Det kan tyckas gammaldags, men biblioteken är fulla av användbart forskningsmaterial som böcker, tidningar och både populära och vetenskapliga tidskrifter. Tveka inte heller att fråga bibliotekarien eller bibliotekarien om hjälp – de är specialutbildade i att forska och vet exakt var de kan hitta allt som har med ditt ämne att göra.

2. Sök på internet. Att använda en sökmotor och sedan välja de tre bästa resultaten är inte precis det bästa sättet att göra research; Läs varje källa kritiskt och avgör först då om den är användbar för dig. Informationen på webbplatser, bloggar och internetforum behöver inte bara vara fakta, så kontrollera alltid om informationen du har hittat är tillförlitlig.

Informationen på webbplatser vars adress slutar på .edu, .gov, eller .org är vanligtvis säker att använda, eftersom dessa är webbplatser för utbildningsinstitutioner eller regeringen, eller för en organisation som behandlar ditt ämne.
För att få olika resultat relaterade till ditt ämne, försök att ändra din sökning regelbundet. Om du inte hittar något användbart kanske din sökning inte är tillräckligt nära titlarna på de flesta artiklar som skrivits om ditt ämne.

3. Använd akademiska datafiler. Det finns speciella sökmotorer och akademiska databaser som kan söka efter dig bland tusentals artiklar, tidskrifter och böcker publicerade på vetenskaplig nivå eller recenserade av andra forskare. Du måste ofta bli medlem mot en avgift för att använda dessa filer, men om du är en universitetsstudent har du fri tillgång.

Leta efter datafiler som bara innehåller data om ditt ämne. Till exempel är PschInfo en akademisk databas som endast innehåller psykologi och sociologiskt material. Detta kommer att ge dig mer specifika resultat än att bara göra mer allmänna sökningar.
I de flesta akademiska databaser kan du hitta mycket specifik information genom att använda olika sökfält för att söka efter filer som bara innehåller en typ av källa (till exempel bara vetenskapliga artiklar eller bara tidningsartiklar). Detta system ger flest resultat om du använder så många sökfält som möjligt.
Gå till skolbiblioteket och fråga om bibliotekarien eller bibliotekarien kan hjälpa dig med en lista över alla akademiska databaser biblioteket är medlem i. Fråga också vilka lösenord du behöver.

4. Var kreativ när du söker. Om du har hittat en mycket intressant bok eller tidskrift som passar ditt ämne perfekt, ta en titt på citatet, bibliografin eller referenslistan på baksidan. Om allt går som det ska kommer fler böcker och tidningar om ditt ämne att nämnas där.

Metod 3 av 4: Skapa ett utkast

1. Gör anteckningar under din forskning. När du har samlat tillräckligt med resurser, börja med att skriva ut allt användbart material du har hittat på internet. Du kan skriva direkt på tryckt och fotokopierat material. Du kan göra anteckningar i böcker och tidningar genom att klistra in anteckningar (post-its) mellan sidorna. Detta är en viktig del: Läs ditt forskningsmaterial noggrant, gör anteckningar om punkter du tycker kan vara intressanta och markera med en överstrykningspenna vilka fakta och fraser som är riktigt viktiga. I böcker och tidningar kan du ange de viktiga delarna med hjälp av papperslappar mellan sidorna.

Att göra noggranna anteckningar gör det mycket lättare att ställa in och skriva slutrapporten. Markera allt du tycker är till och med mycket viktigt eller vad du tror att du kan använda i din rapport.
Glöm inte att lägga till dina egna kommentarer och anteckningar när du pekar ut de viktiga bitarna i ditt forskningsmaterial. Ange själv var du kan använda det i din rapport. Att skriva ner dina idéer så fort de dyker upp i ditt huvud kommer att göra det mycket lättare att skriva din rapport och även ge dig poäng att hänvisa till senare.

2. Ha ett tydligt system i dina anteckningar. Att göra anteckningar om ditt forskningsmaterial kan ta ganska lång tid, men det är viktigt eftersom de utgör grunden för din slutrapport. Systemisera dina anteckningar genom att kategorisera alla fraser och idéer som du har markerat efter ämne. Till exempel, om du skriver en analys av ett välkänt litteraturverk, kan du organisera din forskning i en lista med karaktärsdata, en lista med referenser till särskilda ögonblick i berättelsen, en lista med symboler som används av författaren, etc.

Du kan också skriva ner varje markerad punkt eller citat på ett separat anteckningskort. Du kan sedan ordna om och ordna dessa kort som du vill.

Använd olika färger i dina anteckningar så att du lättare kan räkna ut dem senare. Lista alla anteckningar du har gjort baserat på dina olika källor, kategorisera informationen och färglägg sedan varje kategori. Du kan till exempel lägga allt från en viss bok eller tidning på ett papper så att alla dessa anteckningar är tillsammans, och sedan kan du göra allt som har med karaktärerna att göra grönt, allt om berättelsen orange och så vidare.

3. Förbered en första version av citatet/referenslistan. När du läser igenom dina anteckningar, skriv ner författarens namn, sidnummer, titel och publiceringsinformation för varje källa. Detta kommer att vara praktiskt när du upprättar den slutliga bibliografin eller citatet.

Bild med titeln Write a Research Paper Steg 2

4. Bestäm syftet med din rapport. I stora drag kan du skriva två typer av forskningsrapporter: en argumenterande rapport eller en analytisk rapport. Beroende på vilken typ av rapport du skriver bör du ha ett specifikt mål i åtanke och skriva i en viss stil, så du bör bestämma detta innan du påbörjar ditt första utkast.

I en argumenterande rapport tar du en viss ställning när det gäller en problemformulering som du tar upp i rapporten, och du försvarar en viss uppfattning. Du måste kunna diskutera ämnet med ett logiskt motargument.

I en analytisk forskningsrapport ger du en ny syn på ett viktigt ämne. Detta behöver inte vara ett kontroversiellt ämne, men du bör försöka övertyga din publik om att dina idéer är rimliga. Rapporten ska inte bara vara en sammanfattning av alla idéer du stött på under din forskning, utan en presentation av dina egna unika idéer utifrån vad du lärt dig under din forskning.

5. Bestäm din publik. Vem kommer att läsa denna rapport, och må den publiceras? Även om du skriver din rapport för en av dina lärare eller för en annan person i en högre position, bör tonen och syftet med din rapport alltid vara i linje med publiken som kommer att läsa den. Om du skriver rapporten för dina klasskamrater bör informationen du inkluderar återspegla det du redan vet; du behöver inte förklara de grundläggande teorierna eller idéerna längre. Men om din rapport är avsedd för läsare som inte kan så mycket om ditt ämne, är det viktigt att du förklarar och ger exempel på de mer grundläggande idéer och teorier som din forskning bygger på.

Bild med titeln Write a Research Paper Steg 4

6. Formulera ditt påstående. Du ska ange din position i början av din forskningsrapport; I detta anger du i 1 eller 2 meningar vad huvudsyftet eller huvudargumentet är med din rapport. Även om du alltid kan ändra den exakta formuleringen av ditt forskningsutlåtande senare, bör du bestämma huvudsyftet med din forskning redan från början. Om allt går som det ska, handlar alla kärnpunkterna i din rapport om ditt uttalande, så du måste mycket väl själv veta vilket uttalande det är.

Ett enkelt sätt att avgöra din position är att formulera en fråga som du ska besvara i din rapport. Vilken är huvudfrågan eller hypotesen du vill visa i din rapport? Till exempel kan frågan i din uppsats vara "Hur påverkar kulturell acceptans framgång vid behandling av psykisk ohälsa?"?” Sedan bestämmer du din avhandling utifrån detta – ditt svar på frågan, vilket svaret än är, är avhandlingen i din rapport.

Ditt uttalande bör innehålla huvudtanken i din rapport, men utan alla resonemang och fakta. Ditt uttalande bör vara enkelt; det borde inte vara en stödjande lista med argument, för det är vad resten av rapporten är till för!

7. Bestäm huvudpunkterna i din rapport. Kärnan i din text bör i sin helhet handla om de idéer som du tycker är viktiga. Läs dina källor och gör anteckningar för att avgöra vilka punkter som är viktigast när du argumenterar eller presenterar informationen. Vilka idéer kan du skriva ett helt stycke om? Vilka idéer tycker du stöds av ett stort antal tydliga fakta och källor? Skriv ner de punkter som är viktigast för dig och skriv sedan ner motsvarande källor under varje punkt.

Håll en specifik ordning när du skriver ner nyckelpunkterna. Placera dina starkaste punkter i början och i slutet av ditt tal, och lista de svagare punkterna mer i mitten eller närmare slutet av din rapport.

Du behöver inte begränsa dig till ett stycke när du behandlar en viss huvudpunkt, särskilt om du skriver en relativt lång rapport. Du kan ägna så många stycken till dina nyckelpunkter som du tror att du behöver.

8. Följ formateringsreglerna. Instruktionerna du har fått för att skriva din rapport, de regler som gäller i din klass och de allmänna reglerna för formatering avgör hur du ska organisera din rapport. Om du till exempel utarbetar din rapport enligt APA-systemet bör du dela upp rapporten i stycken med rubrik och du ska även ta med en inledning, vilka forskningsmetoder som används, resultat och en diskussion. Dessa riktlinjer avgör hur du organiserar och skriver din slutrapport.

9. Avsluta ditt första utkast. Baserat på tipsen ovan kan du nu skapa ditt kompletta första utkast eller utkast. Rikta in huvudpunkterna till vänster och under varje huvudpunkt, ange underavsnitten och anteckningarna från din forskning, dra in en gång i varje. Layouten ska vara en tydlig översikt över din fullständiga rapport, där du anger huvudpunkterna med punkter. Glöm inte att ta med de citat du har använt i texten i slutet av varje punkt så att du inte behöver söka i ditt forskningsmaterial hela tiden medan du skriver din slutrapport.

Metod 4 av 4: Att skriva rapporten

1. Skriv de viktigaste styckena. Det kanske inte låter logiskt, men det är mycket svårare att börja med inledningen än att skriva själva texten i din rapport. Genom att först skriva ner huvudpunkterna (koncentrera dig på att argumentera för din ståndpunkt) kan du göra mindre ändringar i dina idéer och förklaringar och finjustera dem.

Stöd allt du påstår med bevis. Du skriver en forskningsuppsats, och den bör inte innehålla kommentarer som du inte kan bevisa med hjälp av fakta hämtade direkt från ditt forskningsmaterial.
Förklara så mycket som möjligt om din forskning. Motsatsen till att ge åsikter utan fakta är att konstatera fakta utan att kommentera dem. Även om du naturligtvis vill ge så många argument som möjligt, bör du alltid se till att din rapport är unik och originell genom att lägga till dina egna kommentarer där du kan.
Inkludera inte för många långa, bokstavliga citat. Även om din rapport är baserad på forskning är det viktiga att den innehåller dina egna idéer. Om du inte tror att du absolut måste citera ett visst utdrag, försök att sätta det i dina egna ord och analysera det.
Använd tydliga bindande ord för att hänvisa till följande punkter i din rapport. Din rapport bör skrivas flytande och inte stanna och börja om hela tiden, vilket kan få läsaren att tappa koll. Se till att alla kärnstycken passar ihop smidigt.

Bild med titeln Write a Research Paper Steg 7

2. Skriv slutsatsen. Efter att du noggrant har utformat dina argument är det dags att skriva slutsatsen. I detta sammanfattar du kort dina resultat för läsaren och avrundar rapporten. Ange först avhandlingen i din forskningsrapport igen, och upprepa sedan kort för läsaren de punkter du har tagit upp under din rapport. När du skriver, distansera dig gradvis från ämnet och avsluta med en mer allmän kommentar som pekar på konsekvenserna av dina resultat i ett bredare sammanhang.

Helt enkelt uttryckt är slutsatsen tänkt att besvara frågan: ”Så vad har du visat??” Man måste se till att läsarna känner att de blivit lite klokare.

Av olika anledningar är det bättre att först skriva avslutningen och sedan inledningen. För det första är det lättare att skriva slutsatsen när argumenten fortfarande är färska i minnet. Dessutom är det bäst att spara dina bästa ord till slutsatsen och sedan skriva om de idéerna i inledningen, men i mindre starka ordalag, och inte tvärtom; detta kommer att få slutsatsen att hålla sig bättre hos läsaren.

Bild med titeln Write a Research Paper Steg 8

3. Skriv inledningen nu. Inledningen är på många sätt densamma som slutsatsen, bara du skriver den i omvänd ordning: du anger först på ett allmänt sätt vad huvudämnet är, sedan låter du läsaren veta exakt vad du har koncentrerat dig på och slutligen anger du vad avhandlingen i din rapport är. Se till att du inte bokstavligen upprepar meningarna från din slutsats.

4. Dokumentera din rapport. För att förhindra plagiat måste en forskningsrapport alltid dokumenteras på ett visst sätt. Beroende på ditt forskningsämne och område kan du använda olika remisssystem. De tre vanligaste referenssystemen för att inkludera citat och fotnoter i en text är MLA, APA och Chicago. Dessa system anger också i vilken ordning du ska inkludera informationen i din rapport.

MLA-systemet används mest för litteraturforskningsrapporter. Inom detta system finns en lista över "citerade verk" i slutet av rapporten. Citat måste finnas med i texten.

APA-systemet används av samhällsvetenskapliga forskare, och detta system kräver också att citeringar ingår i texten. En "referens"-sida läggs till i slutet av rapporten, och ibland används styckerubriker.

Chicagosystemet används främst för historiska forskningsrapporter. Detta citatsystem använder fotnoter längst ner på varje sida snarare än citat i texten eller en lista med referenser i slutet.

Bild med titeln Write a Research Paper Steg 10

5. Kontrollera ditt utkast. Du kanske har en tendens att bara läsa igenom din text och låta stavningskontrollen göra kontrollen, men du måste anstränga dig lite mer. Be minst en person, helst två eller flera personer, läsa din rapport. Fråga om de kan kontrollera att det inte finns några stavfel eller grammatiska fel i din rapport och att de tycker att den är skriven övertygande och flytande. Fråga också om de kan ta en kritisk titt på layouten.

Om du själv kontrollerar din rapport, vänta minst tre dagar innan du gör det. Studier har visat att en text du har skrivit stannar kvar i ditt sinne i 2-3 dagar, vilket gör att du är mer benägen att läsa igenom grundläggande misstag som du annars skulle kunna se.

Ta alltid andras rättelser på allvar, även om det innebär extraarbete. Om någon rekommenderar att du skriver om en del av din rapport har han eller hon förmodligen en bra anledning att göra det. Det är viktigt att du granskar din rapport noggrant och förbättrar den vid behov, så ta dig tid.

6. Skriv en senaste version. Efter att du har dubbelkollat din rapport och korrigerat den vid behov, om du har använt rätt format enligt ämnet och slutfört alla huvudpunkter, är du redo att skriva den slutliga versionen. Läs din rapport igen, korrigera alla fel och justera layouten vid behov. Använd typsnitt, radavstånd och marginaler som anges av din lärare eller enligt de regler som gäller inom ditt område eller din institution. Om så önskas, inkludera även en introduktion på en separat sida och en sida med de källor eller referenser du använde för att stödja din rapport. När du är klar med detta är din rapport klar! Glöm inte att spara dokumentet (gör detta på flera ställen bara för säkerhets skull), skriv sedan ut den slutgiltiga versionen.

Tips

Under forskningen fokuserar du främst på viktiga ämnen, frågor och problem. Det är bättre att gå djupare in i vad du verkligen vill undersöka än att ta med en massa ytliga idéer i din rapport.
Vänta inte till sista minuten.
Se till att du avslutar ditt uppdrag i tid.