



Beräknar normalitet
Många kemikalier kommer i en löst, flytande form, snarare än en fast form. Vätskor är lättare att dosera och mäta än fasta ämnen, speciellt eftersom den fasta formen vanligtvis är ett pulver. Emellertid är stökiometrin för kemiska reaktioner komplicerad av vätsketillförselmetoden. Stökiometri bygger på beräkningar med användning av mängden av det önskade ämnet, som placeras i ekvationerna. Vätskan som används för att lösa upp ämnet kommer inte att delta i reaktionen och stökiometri kommer inte att inkludera den vätskan i reaktionen. Mängden av ämnet som är involverat i reaktionen kan bestämmas genom att finna lösningens normalitet. Använd dessa tips för att lära dig att beräkna normalitet.
Steg

1. Samla information om ekvivalentvikten av det reagerande ämnet. Konsultera de kemiska referensböckerna för att ta reda på ämnets valens och molekylvikt. Molekylvikt är förhållandet mellan massan av 1 molekyl av ämnet och dess massa (en kol-12-molekyl dividerad med 12). Valens bestäms av det maximala antalet subatomära valenser eller atombindningar som ett ämne kan bilda med andra ämnen. Denna information är nödvändig för att fastställa normalitet.

2. Beräkna ekvivalentvikten av ämnet. Ämnets ekvivalentvikt är lika med molekylvikten dividerat med valensen.

3. Beräkna normalitet. Normalitet är koncentrationen av ämnet av intresse i en upplösande vätska. Därför är normalitet en egenskap hos blandningen och kommer att variera beroende på mängden vätska som används för att göra lösningen. Normalitet är gram av ämnet i fråga, dividerat med summan av lösningen (ekvivalentvikten av ämnet gånger mängden lösningsvätska).

4. Ett exempel: Lös natriumklorid (NaCl) i vatten. Natriumklorid har en valens på 1 och en molekylvikt på 58,443. Så ekvivalentvikten är 58,443/1 = 58,443. 1 gram NaCl löses i 0,05 l vatten, så lösningens normalitet är 1/(58,443 x 0,05) = 0,342.
Оцените, пожалуйста статью