

Anledning till remiss Varför kommer klienten till behandlingen?? Hur hänvisades han? Aktuella symtom och beteende Nedstämdhet, ångest, aptitförändring, sömnstörningar etc. Problemets historia När började problemet? Vad är intensiteten / frekvensen / varaktigheten av problemet? Vilka försök har gjorts för att lösa problemet? Störningar i livets funktion Problem med hem, skola, arbete, relationer Psykologisk/psykiatrisk historia Såsom tidigare behandling, sjukhusinläggningar m.m. Aktuella risker och säkerhetsproblem Tankar på att skada dig själv eller andra. Om patienten tar upp dessa farhågor, avbryt bedömningen och följ krisingripandeprocedurer. Nuvarande och tidigare medicinering, psykiatrisk eller medicinsk Ange läkemedelsnamn, dosnivå, tid klienten har tagit läkemedlet och om han tar det enligt ordination. Aktuell användning av narkotika och användningshistorik Missbruk eller användning av alkohol och andra droger. Familjesituation Socioekonomisk nivå Föräldrars yrken Föräldrarnas civilstånd (gift/skild/skild) Kulturell bakgrund Emotionell/medicinsk historia familjerelationer Personlig historia Dagis – utvecklingsmässiga milstolpar, mängden föräldrakontakt, toalettträning, tidig sjukdomshistoria tidig barndom — Skolanpassning, akademiska prestationer, kamratrelationer, hobbyer/aktiviteter/intressen Ungdom — tidig dejting, reaktion på puberteten, närvaro av skådespeleri tidig vuxen ålder — karriär/yrke, tillfredsställelse med livets mål, mellanmänskliga relationer, äktenskap, ekonomisk stabilitet, medicinsk/emotionell historia, relation med föräldrar Sen vuxen ålder — Medicinsk historia, svar på vikande kapacitet, ekonomisk stabilitet Mental status Vård och hygien, tal, humör, affekt m.m. Övrig Självuppfattning (gillar/ogillar), lyckligaste/tråkigaste minnet, rädslor, tidigaste minne, anmärkningsvärda/återkommande drömmar Sammanfattning och kliniskt intryck En kort sammanfattning av klientens problem och symtom bör skrivas i narrativ form. Detta avsnitt låter läkaren inkludera kommentarer om hur patienten såg ut och betedde sig under utvärderingen. Diagnos Använd den insamlade informationen för att ställa en (DSM-V eller beskrivande) diagnos. Rekommendationer Terapi, remiss till psykiater, läkemedelsbehandling m.m. Detta bör vägledas av diagnosen och det kliniska intrycket. En effektiv behandlingsplan kommer att leda till utskrivning. 
Vård och hygien (ren eller förvirrad) Ögonkontakt (undvik, liten, ingen eller normal) Motorisk aktivitet (lugn, rastlös, stel eller upprörd) Tal (mjukt, högt, under tryck, sluddrigt) Interaktionell stil (dramatisk, känslig, samarbetsvillig, dum) Orientering (vet personen tid, datum och situation han befinner sig i) Intellektuell funktion (opåverkad, nedsatt) Minne (opåverkat, reducerat) Humör (euthymic, irriterad, gråtfärdig, orolig, deprimerad) Affekt (passform, labil, trubbig, platt) Perceptuella störningar (hallucinationer) Processstörningar i tänkandet (koncentration, omdöme, insikt) Störningar i tankeinnehållet (vanföreställningar, tvångstankar, självmordstankar) Beteendestörningar (aggression, impulskontroll, krävande) 
En diagnos väljs utifrån klientens symtom och hur de uppfyller de kriterier som anges i DSM. DSM är det diagnostiska klassificeringssystemet från American Psychiatric Association (APA). Använd den senaste versionen av Diagnostic and Statistical Manual (DSM-5) för att hitta rätt diagnos. Om du inte äger en DSM-5 kan du låna den av en handledare eller en kollega. Lita inte på onlineresurser för en korrekt diagnos. Använd nyckelsymptom som klienten upplever för att komma fram till en diagnos. Om du är osäker på diagnosen eller behöver experthjälp, tala med din kliniska handledare eller konsultera en erfaren läkare. 

Identifiera typer av behandlingar, eller interventioner, som du kan använda, såsom: aktivitetsplanering, kognitiv beteendeterapi och kognitiv omstrukturering, beteendeexperiment, tilldela läxor och lära ut hanterande färdigheter som avslappningstekniker, mindfulness och jordning. Se till att du håller dig till det du vet. En del av att vara en etisk terapeut är att göra det du är bra på så att du inte skadar klienten. Försök inte någon terapi som du inte har utbildats för om du inte har adekvat klinisk övervakning av en expert. Om du är nybörjare, prova att använda en modell eller arbetsbok i den typ av terapi du väljer. Detta kan hjälpa dig att hålla dig på rätt spår. 
En behandlingsplan bör innehålla direkt input från klienten. Klinikern och klienten bestämmer tillsammans vilka mål som ska ingå i behandlingsplanen och vilka strategier som ska användas för att uppnå dem. Fråga klienten vad han skulle vilja arbeta med i behandlingen. Han kan säga något i stil med: "Jag vill känna mig mindre deprimerad." Sedan kan du ge förslag på vilka mål som kan vara till hjälp för att minska hans symtom på depression (som att delta i KBT). Prova att använda ett formulär som du kan hitta online för att sätta upp mål. Du kan ställa dessa frågor till din kund: Vilket är ett mål du har för terapin? Vad skulle du annars vilja vara? Vilka åtgärder kan du vidta för att få detta att hända? Ge förslag och idéer om kunden kör fast. På en skala från noll till tio där noll inte nås alls och tio nås helt, hur nära är du detta mål? Detta hjälper till att göra målen mätbara. 
sspecifik – Var så tydlig som möjligt, som att minska svårighetsgraden av depression eller minska nätterna av sömnlöshet. mätbar – Hur vet du när du har nått ditt mål? Se till att det är mätbart, som att minska depression från 9/10 svårighetsgrad till 6/10. Ett annat alternativ är att minska sömnlösheten från tre nätter i veckan till en natt i veckan. aAcceptabelt – Se till att målen är uppnåeliga och inte för ambitiösa. Att minska sömnlöshet från sju nätter i veckan till noll nätter i veckan kan till exempel vara ett svårt mål att uppnå på kort tid. Överväg att ändra detta till fyra nätter i veckan. När du når fyra kan du skapa ett nytt mål från noll. Rrealistiskt – Är detta möjligt med de resurser du har? Finns det några andra resurser du behöver innan du kan, eller för att hjälpa dig att nå ditt mål? Hur man kommer åt dessa resurser? tTidsbestämd – Ange en tidsgräns för varje mål, till exempel tre månader eller sex månader. Ett fullt utformat mål kan se ut så här: Klienten minskar sömnlöshet från tre nätter i veckan till en natt i veckan under de kommande tre månaderna. 

Formuläret kan vara att du sparar varje mål separat, tillsammans med de insatser du kommer att använda mot det målet, och sedan vad klienten går med på att göra. 

Se till att detta görs när du har slutfört behandlingsplanen. Du vill att datumen på formuläret ska vara korrekta och du vill visa att din klient håller med om målen för behandlingsplanen. Om behandlingsplanen inte är undertecknad får försäkringsbolagen inte betala för utförda tjänster. 
Kontrollera med kundens mål varje vecka eller månad för att avgöra framsteg. Ställ frågor som: "Hur många gånger har du upplevt sömnlöshet den här veckan?" När din klient har nått sitt mål, t.ex. om du upplever sömnlöshet bara en gång i veckan, kan du gå vidare till ett annat mål (kanske till noll gånger i veckan eller förbättra sömnkvaliteten i allmänhet).
Att skriva en behandlingsplan för mental hälsa
En behandlingsplan för mental hälsa är ett dokument som beskriver en klients nuvarande psykiska problem och beskriver de mål och strategier som kommer att hjälpa klienten att övervinna psykiska problem. För att få den information som behövs för att slutföra en behandlingsplan måste en psykiatrisk specialist intervjua klienten. Informationen som samlas in under intervjun används för att skriva behandlingsplanen.
Steg
Del 1 av 3: Genomföra en psykisk hälsobedömning

1. För att samla information. En psykologisk bedömning är en informationssession där en mentalvårdspersonal (kuratorn, terapeuten, socialarbetaren, psykologen eller psykiatern) intervjuar en klient om aktuella psykiska problem, psykiska problem, familjehistoria och nuvarande och tidigare sociala problem problem med arbete, skola och relationer. En psykosocial utvärdering kan också undersöka tidigare och nuvarande missbruksproblem, samt psykiatriska droger som klienten har tagit eller för närvarande tar.
- Psykologen kan också konsultera en klients medicinska och psykiska hälsa under utvärderingsprocessen. Se till att korrekta informationsutlåtanden (ROI-dokument) är undertecknade.
- Se till att du också förklarar sekretessgränserna korrekt. Berätta för klienten att det du pratar om är konfidentiellt, men undantagen är om klienten har för avsikt att skada sig själv eller någon annan eller är medveten om övergrepp i samhället.
- Var villig att avbryta utvärderingen om klienten upptäcks vara i kris. Om klienten till exempel har självmordstankar eller mordidéer bör du byta och följa krisingripandeprocedurer omedelbart.

2. Följ stegen i utvärderingen. De flesta mentalvårdsinrättningar tillhandahåller en bedömningsmall eller ett formulär för mentalvårdspersonalen att fylla i under intervjun. Ett exempel på avsnitt för en psykisk hälsobedömning inkluderar (i ordning):

3. Var uppmärksam på beteendeobservationer. Rådgivaren kommer att utföra en mini-mental status undersökning (MMSE), som bedömer klientens fysiska utseende och deras interaktion med personal och andra klienter på anläggningen. Terapeuten kommer också att fatta ett beslut om klientens humör (ledsen, arg, likgiltig) och påverkan (klientens känslomässiga presentation, som kan variera från expansiv, med mycket känslor till platt, utan känslor). Dessa observationer hjälper läkaren att ställa en diagnos och skriva en lämplig behandlingsplan. Exempel på ämnen som ska tas upp i mentalstatusprovet inkluderar:

4. Diagnostisera. Diagnosen är det största problemet. Ibland får en klient flera diagnoser, som både allvarlig depression och alkoholbruk. Alla diagnoser måste ställas innan en behandlingsplan kan slutföras.
Del 2 av 3: Utveckla mål

1. Identifiera potentiella mål. Efter att du har slutfört den första bedömningen och ställt en diagnos, kanske du vill överväga vilka ingrepp och mål du kanske vill göra för behandlingen. Vanligtvis behöver klienter hjälp med att identifiera mål, så det hjälper att vara förberedd innan du diskuterar med din klient.
- Till exempel, om din klient har en allvarlig depressiv sjukdom, är målet sannolikt att minska symtomen på MDD.
- Tänk på möjliga mål för de symtom som klienten upplever. Din klient kan ha sömnlöshet, deprimerat humör och nyligen viktökning (alla möjliga symtom på MDD). Du kan ställa in ett separat mål för vart och ett av dessa framträdande problem.

2. Tänk på ingripanden. Interventionerna är resultatet av förändring i terapin. Dina terapeutiska insatser är det som i slutändan kommer att framkalla förändring hos din klient.

3. Diskutera mål med klienten. Efter att den första bedömningen är klar kommer terapeuten och klienten att arbeta tillsammans för att skapa lämpliga behandlingsmål. Denna diskussion ska ske innan behandlingsplanen görs.

4. Gör konkreta mål för behandlingen. Behandlingsmål är drivkrafterna för terapin. Målen är också det som utgör en stor del av behandlingsplanen. Prova a SMARTA mål tillvägagångssätt att använda:
Del 3 av 3: Skapa behandlingsplanen

1. Anteckna komponenterna i behandlingsplanen. Behandlingsplanen kommer att bestå av de mål som terapeut och kurator har beslutat om. Många anläggningar har en mall för behandlingsplan eller ett formulär som läkaren kommer att fylla i. En del av formuläret kan kräva att läkaren markerar rutorna som beskriver klientens symtom. En grundläggande behandlingsplan kommer att innehålla följande information:
- Kundens namn och diagnos.
- Långsiktigt mål (som klienten säger: "Jag vill bota min depression.”)
- Kortsiktiga mål (Klienten minskar svårighetsgraden av depressionen från 8/10 till 5/10 inom sex månader). En bra behandlingsplan har minst tre mål.
- Kliniska insatser / typ av tjänster (individuell, gruppterapi, kognitiv beteendeterapi, etc)
- Kundengagemang (vad klienten samtycker till att göra, som att gå i terapi en gång i veckan, slutföra hemuppgifter och öva på att klara sig under behandlingen)
- Datum och signaturer för terapeut och klient

2. Sätt upp målen. Dina mål bör vara så tydliga och koncisa som möjligt. Kom ihåg SMART-målplanen och gör varje mål specifikt, mätbart, uppnåeligt, realistiskt och tidsbegränsat.

3. Nämn specifika insatser som du kommer att använda. Klinikern kommer att identifiera behandlingsstrategier som klienten har gått med på. Den terapiform som kommer att användas för att uppnå dessa mål kan anges här, såsom individuell eller familjeterapi, beroendebehandling och läkemedelshantering.

4. Skriv under behandlingsplanen. Både klient och läkare skriver under behandlingsplanen för att visa överens om vad man ska fokusera på i behandlingen.

5. Kontrollera och förbättra vid behov. Du förväntas fullfölja mål och skapa nya i takt med att klienten går vidare i behandlingen. I framtiden bör behandlingsplanen innehålla underlag som klienten och vårdgivaren ska bedöma klientens framsteg på. Beslut om att fortsätta nuvarande behandlingsplan eller att göra ändringar fattas vid den tidpunkten.
Tips
- En behandlingsplan är ett dokument som ständigt förändras, utifrån klientens behov.
Förnödenheter
- Utvärderingsmall eller blankett
- Medicinska och psykiska hälsodata
- Mall eller formulär behandlingsplan
"Att skriva en behandlingsplan för mental hälsa"
Оцените, пожалуйста статью