Instrucțiuni gratuite pas cu pas 
Du kanske har märkt att du har mindre tålamod med andra människor på jobbet och att du är mer benägen att snåla mot dina barn nuförtiden. Du kanske har märkt att din produktivitet på jobbet har sjunkit kraftigt och att du inte längre tar vårduppgifter hemma på allvar. 
Både sömnbrist och att sova för mycket kan vara en indikation på att något är fel. 
Att äta kan göra dig lugn och få dig att äta för mycket. Det är också möjligt att maten inte längre smakar dig eller att du inte längre har aptit, så att du äter för lite under dagen. 
Andra exempel på ett ångestproblem är rastlöshet, irritabilitet och koncentrationsproblem. 
Någon som lider av OCD har ingen kontroll över den tanken eller driften. Att spendera en eller flera timmar om dagen i ritualer som orsakar mycket oro och stör det dagliga livet är en indikation på att du har tvångssyndrom. Om du lider av OCD, ta hjälp. Det är inte särskilt troligt att dessa besvär försvinner av sig själv. 
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) är en erkänd störning som drabbar många människor efter en traumatisk händelse. Om du visar tecken på PTSD, såsom mardrömmar, återuppleva eller intensiv rädsla för att traumat ska återkomma, sök hjälp. 
Överdrivet drickande kan orsaka allvarliga fysiska besvär. Det är inte ett säkert eller hälsosamt sätt att hantera problem. 
Du har självmordstankar/önskningar, eller så har du börjat göra en plan för dem Du funderar på att skada andra, eller har redan gjort det Du är rädd att du ska skada dig själv eller andra 
Om du fortfarande är osäker, boka tid hos en terapeut för en utvärdering. Detta kan innefatta att ta prov och svara på frågor. Terapeuten kommer att berätta vilka behandlingsalternativ som finns och kan ge rekommendationer. 
Dåligt uppförande kan leda till att man använder droger som ett sätt att må bättre, eller att man dricker för mycket alkohol för att bli full. En terapeut kan hjälpa dig att utforska sätt att hantera dessa problem, samt hjälpa dig att träna dessa färdigheter, såsom djupandning och avslappningstekniker. 
Kanske gick du och handlade för att må bättre men ändå känna dig nere efteråt. Om du har gjort saker som hjälpt tidigare (som djupandning eller träning) men inte fungerar nu, överväg att boka tid med en terapeut. 
Kanske har andra blivit mer försiktiga runt dig, oroar sig för din hälsa och/eller är rädda för dig. Hitta en terapeut så att du kan prata fritt om dina problem och hitta sätt att kommunicera på lämpligt sätt med dina vänner. 
Kontakta din tidigare terapeut och se om de har tid för dig. 
En terapeut kan utmana dina tankemönster, så var medveten om att du kan få några svåra frågor. Vet att en terapeut finns där för att stödja dig och hjälpa dig att växa. En terapeut kommer inte att tala om för dig vad du ska göra.
Att veta om du behöver en terapeut
Alla kämpar med livet, men ibland kan du känna att dina problem är allvarligare än vanliga bekymmer eller måndagsblues. Om du går igenom en svår tid och inget av de konventionella råden verkar hjälpa, kan det vara dags att prata med en terapeut.
Steg
Metod 1 av 3: Bedöma dina känslor
1. Lägg märke till när du "inte dig själv" är. Du kanske känner att du inte längre känner igen den här versionen av dig själv, och du kan bara inte skaka av dig den känslan. Det är normalt att ha en dålig dag, eller till och med en dålig vecka, men om denna känsla kvarstår och fortsätter att påverka ditt liv och hur du interagerar med andra, kan det vara dags att ta nästa steg och gå till en terapeut.
- Annars brukade du älska att umgås med dina vänner men plötsligt vill du bara vara ensam för det mesta.
- Du kanske upptäcker att du ofta blir arg, när du aldrig varit det förut.
2. Tänk på hur dina känslor påverkar ditt liv. Märker du att denna förändring i ditt humör bara sker på jobbet, eller bara hemma? Eller har du märkt förändringar som verkar ha en inverkan på din hemsituation, i skolan, ditt arbete, vänner osv.? Du kanske har märkt att saker och ting i skolan verkar hemska eller att din relation till din familj och din prestation på jobbet har försämrats. Om du under olika omständigheter hela tiden känner dig annorlunda än vad du "vanligt" överväg det själv, då kan det vara dags att träffa en terapeut.
3. Håll utkik efter förändringar i ditt sömnmönster. Ibland är det normalt att inte sova gott innan en stor presentation eller något annat som gör dig spänd, men att du sover mer än vanligt (sover mycket under dagen) eller har svårt att sova (som att inte kunna somna eller ligga vaken på natten) kan det betyda att något är fel.
4. Kontrollera om ditt ätmönster har ändrats. Du kanske har märkt att du plötsligt äter oftare som ett sätt att hantera din stress. Eller så kanske du inte har någon aptit alls, du äter nästan ingenting och du kan inte längre njuta av mat. En förändring av matvanor kan vara en signal om att du inte mår bra.
5. Se upp för en ledsen eller negativ stämning. Om du känner att du känner dig nere oftare än vanligt, eller känner dig hopplös, apatisk och ensam, och du inte verkar kunna bryta dig ur detta hjulspår, kan det vara dags att boka tid med en terapeut. Kanske var du en gång exalterad över livet och de saker du gjorde, men nu känner du ingenting för det. Det är normalt att känna sig ledsen i en dag eller två, men om detta varar i flera veckor kan det vara en indikation på ett större problem. Ju tidigare du kan få behandling, desto snabbare kommer du att må bättre.
6. Notera om du vill ha mer "irritabel," är nervösa eller spända. Du kanske oroar dig för små saker, men den senaste tiden har oron spelat en större roll i ditt liv. Du kanske upptäcker att oro tar upp all din tid och ditt liv. Du kanske skäms lite över de saker som gör dig orolig, nervös eller orolig, men du kan ändå inte skaka av det. Om du inte kan få saker gjorda för att du lägger för mycket tid på att oroa dig, då är det dags att ta hjälp.
7. Rådfråga din läkare. Din husläkare är en viktig resurs för att avgöra om du ska prata med en terapeut eller inte, samt någon som kan hjälpa dig att hitta en terapeut som kan hjälpa dig. Boka tid med din läkare och låt honom/henne veta hur du har mått den senaste tiden. Läkaren kan sedan göra några tester för att utesluta medicinska orsaker till dina negativa känslor (som sjukdom, förändringar i din hormonbalans, etc.).
Metod 2 av 3: Tänk på allvarliga psykiska problem
1. Undrar om du vill skära dig eller skada dig. Att skära dig själv är ett sätt att skada dig själv som innebär att du skär in i din kropp med ett vasst föremål som ett rakblad. Platser som ofta används för detta är armar, handleder och ben. Att skära sig kan vara ett sätt att klara sig, ett sätt att uttrycka sin inre smärta genom yttre smärta. Även om det är en copingstrategi är det en skadlig form av det och det finns hälsosammare utlopp än att skära sig för att bli av med den känslomässiga smärtan, som terapi.
- Att skära sig är farligt. Du kan läggas in på sjukhus eller dö om du träffar en vital ven eller artär. Att skära sig är en mycket allvarlig handling.
2. Fundera på om det finns ihållande och uppenbara tankemönster. Tvångssyndrom (OCD eller OCD) kan ha en extrem effekt på tankar och beteende. Även om det är normalt att dubbelkolla att du har låst dörren eller stängt av spisbrännaren, kommer personer med OCD att fortsätta att upprepa dessa kontroller. Personer med OCD kan också upprepa ritualer om och om igen. De kan ha en övertygande rädsla som tar över deras liv, som att tvätta händerna hundratals gånger om dagen för att förhindra bakterier eller låsa dörren flera gånger om dagen mot inbrottstjuvar. Att utföra ritualer är inte trevligt och varje avvikelse från ritualen kan orsaka enorm oro.
3. Fråga dig själv om du har upplevt en traumatisk händelse. Om du har upplevt en traumatisk händelse eller har varit tvungen att hantera trauma i ditt liv, kan rådgivning hjälpa. Trauma kan vara relaterat till fysiska, känslomässiga eller sexuella övergrepp. Våldtäkt är en traumatisk händelse, liksom våld i hemmet. Trauma kan också vara relaterat till att se någon dö eller uppleva en katastrofal händelse, som ett krig eller en katastrof. En terapeut kan hjälpa till att bearbeta dina känslor och hitta sätt att hantera traumat.
4. Tänk på din användning av narkotika. Om du nyligen har börjat dricka eller använda droger, kanske du hoppas kunna hantera dina känslomässiga problem på det sättet. Ibland använder människor alkohol eller andra substanser för att glömma smärta, eller som en distraktion från smärtan de känner inombords. En ökad användning kan tyda på att det finns mer djupt rotade frågor som behöver komma ut. Terapi kan hjälpa till att hitta nya sätt att hantera, sätt som är mer effektiva och hälsosammare.
5. Tänk på riskerna som dina klagomål innebär. Om du riskerar att skada dig själv eller andra är det mycket viktigt att snabbt söka läkarvård. Om du är i omedelbar fara, ring 112. Sök hjälp om en av följande problem uppstår:
Metod 3 av 3: Fundera över hur terapi kan hjälpa dig
1. Tänk på de senaste stressiga händelserna i ditt liv. Stora livshändelser kan bidra till nöd och svårigheter att klara sig.Terapi kan ge ett utlopp för att prata om dessa övergångar och om sätt att bättre hantera dem. Fråga dig själv om du upplever eller har upplevt följande:
- En rörlig
- En olycka eller en katastrof
- Livsövergångar (ett nytt jobb, gå på college, lämna hemmet)
- En trasig relation
- Förlust av en älskad (död)
2. Vet att du säkert kan gå till en terapeut för att "mindre tung" fallen. Du kanske tror att du bara kan träffa en terapeut om du har att göra med ett stort trauma, eller om du har självmordstankar eller är deprimerad, men så är inte fallet. Många terapeuter är holistiskt inriktade och kan hjälpa dig med problem som låg självkänsla, äktenskapsproblem, svårt barnbeteende, mellanmänskliga konflikter och ökad självständighet.
3. Förstå dina hanteringsförmåga. Livet kommer alltid att kasta svåra situationer för dina fötter när du minst anar dem, och det är viktigt att veta hur man hanterar svåra situationer. Om du saknar positiva coping-förmåga, eller tycker att din nuvarande situation är svår att hantera, kan en terapeut hjälpa dig att upptäcka sätt att hantera och gå vidare.
4. Fundera på om alla försök att må bättre har fungerat. Tänk på din situation och hur du känner dig och fråga dig själv vad som har hjälpt. Om du har svårt att tänka på saker som har hjälpt dig kan det vara dags att ta hjälp. Om du har provat allt och ingenting verkar hjälpa, är det okej att erkänna att du inte har verktygen för att lösa alla dina problem just nu. En terapeut kan hjälpa dig att hitta hälsosamma sätt att hantera dina problem, såväl som olika sätt att närma dig dina problem.
5. Tänk på hur andra har reagerat på dig den senaste tiden. Ibland kan andras reaktioner på dig tyda på att dina problem kan vara allvarligare än att bara känna dig nere eller orolig. Om dina vänner eller familj är trötta på att lyssna eller försöka hjälpa dig, kan det vara dags att träffa en terapeut. Eller så kanske du inte gillar andras humör "att skämma bort" och vill du helst inte prata om dina problem med vänner. En terapeut kan också vara behjälplig i så fall.
6. Kom ihåg om terapi har hjälpt dig tidigare. Om du har haft nytta av terapi tidigare kan detta hjälpa igen. Även om du bestämmer dig för att träffa en terapeut av en helt annan anledning, är det bra att veta att det har hjälpt tidigare och nu är möjligt igen. Fundera på hur du har haft nytta av terapin och fundera på alla sätt som terapi kan hjälpa dig med din nuvarande situation.
7. Fundera på om du gillar att tänka och prata om dina problem. Det är rättvist att säga att terapi kanske inte är den bästa behandlingsformen för alla, och alla bearbetar och hanterar problem på väldigt olika sätt. Men om du har nytta av att prata om dina problem, svara på frågor och vara ärlig mot andra, kan terapi vara till hjälp.
Tips
- Glöm inte att du väl är värdefulla. Vänta inte genom tankar som, "Jag lider i tysthet," eller, "De bryr sig inte." Dessa tankar kan leda dig in på en mycket farlig väg. Folk bryr sig om dig, och ingen vill att du ska lida, säkra inte bara. Du förtjänar att få stöd och hjälp.
"Att veta om du behöver en terapeut"
Оцените, пожалуйста статью
